Tro är något förunderligt. Du kan vila i tron, i din egen trygghet, i känslan av närvaron av Gud och i tilliten till honom. Tron ger dig då trygghet och närvaro av en kraft som ger dig liv.
Men tro kan också användas på andra sätt. Den kan nyttjas till att peka ut dem som lever rätt och dem som lever fel, till att visa vilka som hör hemma i kyrkan och vilka som inte hör hemma där.
Fast denna sorts tro ses av en del som rumsren när den används som tillhygge av dem som är anställda inom Svenska kyrkan. De har en märklig rätt, att i åberopande av sin tro, exkludera och slippa att följa de beslut som fattas på Kyrkomötet. De är fullständigt outstanding och har den absoluta auktoriteten i sin hand; Bibeln!
Det är minsann att åka i gräddfil att kunna bete sig så. På vilka andra jobb kan man åberopa Gud för att slippa utföra sina tjänsteåligganden som inte är i linje med vad man själv tycker.
När religionen används på detta sätt kan jag inte se annat än att det är ett grovt missbruk. Jag håller fullständigt med Helle Klein, som i en intervju häromdagen frågade en av de bibelviftande varför de, som hade så mycket negativa synpunkter på kyrkan, inte lämnade denna. Det måste man ju fråga sig. Är man missnöjd på en annan arbetsplats brukar man ju byta.
Är det inte hög tid att plocka ner prästerna från piedestalerna och göra dem ansvariga för hur de beter sig mot sina medmänniskor? För det är ju detta det landar i; rätten till subtila kränkningar genom att peka ut människor som fel enligt Bibeln.
Alla vi, medlemmarna i Svenska kyrkan, har förvisso inte samma kristendom. Jag undrar ibland hur de exkluderande hade betett sig i ett land med apartheid.
19 kommentarer:
Men snälla.
Det handlar om personlig övertygelse.
De fruktansvärda jämförelserna du gör hör väl inte hemma här.
Det är inte fråga om tortyr och bestraffning.
Låt var och en göra som den vill.
På vilka jobb får man göra som man vill? Jag gillar inte betyg. Skulle min övertygelse att betyg inte är så bra för inlärning få styra att jag inte satte betyg när jag var lärare? Jag fick nog snällt rätta in mig i ledet!
Och om jag sade att jag inte tror att Gud vill att vi ska bedöma varandra i negativa termer, vilket ju kan bli fallet om man sätter betyg, skulle det då göra någon skillnad? Allt vad ni vill...
Eller är det bara prästerna som kan åberopa sin kallelse?
PS För övrigt anser jag att kränkningar och nedvärderingar är psykisk misshandel, ett steg mot tortyr. Var går gränserna? Människor ska inte få känna sig mindre värda i kyrkan. DEN tiden borde vara förbi!
Skitstövlar finns det överallt, översittare ska inte ges gräddfiler!
Vi tycker olika.
Vigsel sker mellan man och kvinna.
Det är väl inte en tolkning käpprätt åt skogen?
Det är inte vigsel som sker mellan likakönade. Det får vi kalla något annat.
Svårare är det väl inte.
Handlar väl också om hönan och ägget.
Betygen är världsliga ting.
Läroplanen är ingen bibel.
För mig är det solklart. Kyrkans prästtjänst får inte bli en plats för sololirare. Vill man absolut köra sitt eget race med egna tolkningar som inte går att inlemma i kyrkans arbete så får man helt enkelt söka sig någon annanstans.
Präster som istället för att ge nattvarden till en i altarringen knäfallande öppet homosexuell person välsignar personen har missupfattat prästens roll.
Prästen ska inte förverkliga sig själv eller uppfylla sna egna åsikter - hon/han ska tjäna Gud, människan och kyrkan. Punkt slut!
Ja men nu blev det väl ändå lite galet käre R.
R = jag? Galet?
P-A R
Jag tar mig friheten att sätta in ett uttdrag från din kommentar:
"Prästen ska inte förverkliga sig själv eller uppfylla sina egna åsikter - hon/han ska tjäna Gud, människan och kyrkan. Punkt slut!"
Märkligt.
Prästen är väl inte en programmerad robot heller.
Detta står att läsa på Svenska kyrkans webbplats: "Varje församling ansvarar för att det finns en präst som är villig att viga, när ett par vill gifta sig i kyrkan. /- - - / Det finns över 5000 vigselbehöriga präster i Svenska kyrkan, och det kommer att finnas tillräckligt många för de behov som finns. Präster kan och har alltid kunnat avstå från vigslar utifrån sin egen övertygelse, och det gäller både par av samma kön och par av olika kön, men det ska aldrig drabba ett enskilt vigselpar /- - - / Redan före beslutet om vigsel för par av samma kön gällde att det är kyrkan och inte prästen som ansvarar för att ett enskilt par får vigas i kyrkan."
En kyrkoherde, som inte själv vill viga ett par av samma kön, är dock skyldig att se till att vigseln blir av.
Om nattvarden står följande: "Tillträde till nattvarden
- - - Var och en som är döpt får ta emot nattvardsgåvorna."
Prästen är dock inte tvungen att personligen dela ut nattvardsgåvorna. Men det handlar då bokstavligen om att någon annan får biträda (alltså inte ersätta) prästen under utdelandet. Det är solklart att ingen präst får agera så, att en döpt person hindras att ta emot nattvarden, när nattvard firas tillsammans med övriga församlade.
Om en Svk-präst på eget bevåg har bytt ut nattvarden mot välsignelse av en homosexuell person (och jag har ingen anledning att betvivla P-A:s uppgift att detta har förekommit), så har prästen agerat på ett sätt som han /hon inte haft rätt till. Detta följer alltså av principen om öppet nattvardsbord, och har alltså inget att göra med frågan om vad somär synd, eller ej.
När det sedan gäller frågan mer generellt om kyrkvigslar för homosexuella par, så tycker jag att deras egen inställning, om den grundas på deras personliga relation med Gud, ska tillmätas större betydelse än min inställning, som förmodligen inte är lika välgrundad eftersom jag inte är personligen berörd på samma sätt.
Om något homosexuellt par skulle bjuda in mig till sitt bröllop kommer jag att tacka ja och dela deras glädje över att de får gifta sig med varandra. Det är en sak som jag har tänkt igenom. Jag har rätt att ha min egen åsikt och tro, men jag har ingen rätt att diktera Guds svar till dem på andras frågor till Honom.
vally,
Varför skulle en präst vara en "programmerad robot" för att han/hon inte ska förverkliga sig själv eller uppfylla sina egna åsikter utan istället tjäna Gud, människan och kyrkan?
Du får fundera på det min vän.
vally,
Jag är intresserad av vad DU tycker i den här frågan. Annars hade jag inte frågat.
(Om du vill spela ett spel så är inte jag intresserad av att vara med.)
Jag har nog sagt allt jag tycker.
Spel är det minsta jag är bra på.
Kort och gott då då:
Respekt från båda sidor.
Gäller i alla fredliga situationer.
Ha det gott.
vally,
Om man påstår att något skriver något galet och märkligt så hör det till allmänt hyfs att förklara varför man kommer med ett sådant påstående om den man resonerar med.
Speciellt om man skriver anonymt...
I din kommentar läste jag in, att du inte tycker att präster har rätt till egna åsikter. Det tyckte jag var "tokigt".
Jag heter Vally och vem jag är kan väl inte intressera någon.
Jag bor i Landvetter och har varit gift i 42 år .
Mer spännande än så blir det inte.
Har just läst ut GW Perssons senaste.
Varma rekommendationer från mig.
Klart att präster har rätt till egna åsikter - vi lever väl inte i åsiktsförtryck?
Men kanske man i en prästroll inte kan leva ut åsikter som inte fungera i en prästroll?
En präst ska inte vara präst för att få leva ut sina egna åsikter, en präst ska TJÄNA Gud och människor. Accepterar man inte det ska man inte bli präst.
Jag citerar mig själv:
"Vill man absolut köra sitt eget race med egna tolkningar som inte går att inlemma i kyrkans arbete så får man helt enkelt söka sig någon annanstans.
Prästen ska inte förverkliga sig själv eller uppfylla sna egna åsikter - hon/han ska tjäna Gud, människan och kyrkan. Punkt slut!"
En präst, som handlar enligt egen övertygelse, tjänar sin Gud.
Uppenbarligen tycker du inte att samme präst tjänar människan, beträffande vigselavståndstagandet.
Varför inte bara vända sig till annan präst och låta den åsiktsprivatiserande prästen vara i fred med sin tro och sitt samvete.
(Det blir program Nyhetsbyrån nästa).
;-)
vally,
Finns det inte en uppenbar risk att den präst som tror sig tjäna Gud utan att behöva tjäna människor hamnar bland de skriftlärde som Jesus talar om i sina ve-rop i Matteusevangeliet?
Vilken kyrka får vi om varje präst ska få göra som hon/han vill i olika frågor? Ska en präst kunna vägra att tjänstgöra tillsammans med en kyrkomusiker som är homosexuell? Ska en manlig präst kunna vägra att tjänstgöra tillsammans med en kvinnlig präst? Ska en präst kunna vägra att ge nattvarden eftersom hon/han inte anser att personen av sitt hjärta har bett om syndernas förlåtelse utan upprepar sina synder?
Vilken kyrka skapar det? Är det verkligen en kyrka som är kan ge svaren på våra frågor och vår längtan?
Tyvärr finns det inga givna svar.
Undantagen får alltid störst utrymme.
Vi hoppas på den utlovade förlåtelsen.
Ha en trevlig måndag
önskar Vally
http://www.newyorkmamman.blogspot.com/
Min dotters blogg.
Nu är jag väl inte anonym längre.
;-)
Skicka en kommentar