Egentligen skulle jag vilja gå in och kommentera på den där allvetande ölandsprästens blogg, men jag ids inte. Den grupp som trängs där (ja, jag vet att fästmannen är med bland dem, men han kan väl få vara undantagen!) verkar lida av svåra frustrationer. Hur kan man annars alltid, alltid vara så gnällig och förorättad. Det är kanske något fel på privatliven...?
Det mest löjliga är deras syn på någon sorts opolitisk kyrka, som blir förstörd av att vara politiskt styrd, påstår de.
Politiskt styrd för att man nominerar från partigrupper? Under min sossetid såg jag då aldrig något kyrkligt intresse från socialdemokraterna i kommunen. De flesta var nog glada om de slapp befatta sig med en kyrka som många på den tiden ansåg vara en utlöpare av det förtryck man sedan generationer tillbaka bekämpade. Och FiSk är då rakt inte i händerna på fp.
Men det intressanta är att man helt bortser från den starka politiska roll som kyrkan har spelat, hur prästerna representerade makten och användes av maktapparaten, här i mina trakter bland annat i försvenskningsarbetet efter freden i Roskilde och efter slaget vid Lund. Och hur kyrkan i forna tider höll människor i schack- de skulle vara snälla och lydiga och få sin lön i himlen.
Glöm den opolitiska kyrkan! Kyrkan är nog idag mycket mera opolitisk, trots vissa partibeteckningar, än den var i forna tider.
Och vem anser att Vatikanen och Katolska kyrkan inte är politiska?
2 kommentarer:
Samma klassiska misstag.... (*suck*)
Kyrkan ska vara politisk - Jesus var i allra högsta grad politisk och det kristna budskapet om solidaritet, rättvisa, fred etc är starkt politiskt.
Men kyrkan ska inte vara PARTIpolitisk, dvs partier i en sekulär stat ska inte styra i ett fristående samfund.
Det är fel att politiska partier ska ha en speciell politik och ett speciellt inflytande i ETT av de religiösa samfund som finns i Sverige. Statskyrkan är avskaffad!
Håller helt med om P-As distinktion här. Men för att jag ändå skall ha något att säga:
Det brukar gå troll i samtalet när man nämner kyrka och politik i samma mening. Därför brukar jag istället använda uttrycket 'världen'. Skall kyrkan ut i världen, eller bör religion vara något som försiggår i kyrkan på söndag förmiddag?
Där säger mig bibelställen som det om den barmhärtige samariten, och Jesu alla sittningar med syndare, att det är rätt tydligt att kyrkan och dess medlemmar skall ut i världen och hjälpa till.
Däremot säger de mig inget om hur detta skall gå till. Är det bäst att låta staten samla in biståndsmedel, eller skall var och en ge efter sitt samvete? Bör flyktingar hjälpas här eller på plats eller både och, och bör hjälpen bestå av militär som sparkar ut diktatorer eller av mat? Där kommer partipolitiken in.
Men är då inte folkkyrkan en del av samhället, finansierat av samhället, som därmed bör styras demokratiskt (= av partierna)? Nja. Även idrottsrörelsen är en vikig del av samhället och får pengar av staten. Men inte har någon kommit på tanken att sossarna och moderaterna skall kandidera till idrottsföreningarna.
Skicka en kommentar