söndag 5 augusti 2012

Högsta merit; före detta alkis

Jag hade tänkt titta på tv-gudstjänsten (trodde jag fanns idag) innan jag gick till kyrkan (eller församlingshemmet som det är just nu, då kyrkan repareras). Så jag satte på tv:n medan jag klädde mig.
Men det var ingen gudstjänst på tv. I stället var det en f d alkoholist som dravlade något. Han hade visst blivit frälst och sluppit missbruket, men så långt kom jag inte i programmet, för det stängdes av.

Jag är nämligen urless på alla f d alkoholister, narkomaner och horor som vinner kändisskap på sitt f d  missbruk och leverne. Ja, de kan ju ha varit fängelsekunder också.
Är detta något att hylla?

Låt oss i stället fokusera på de goda exemplen, nämligen på alla dem som aldrig har blivit alkoholister, narkomaner, horor eller fängelskunder. Inte ens under svåra personliga förhållanden.

Det är de som ska ha uppmärksamheten och lagrarna! De som ska vara förebilderna.

3 kommentarer:

LFL sa...

Det är väl ingen merit att "ha legat i rännstenen". Det är ju så de f.d. missbrukarna beskriver sig själva. Det är väl en större merit att inte ha gjort det?

Om de f.d. missbrukarna menar sig vara "härligt frälsta", så är de väl inte mer frälsta en andra? Likväl gör många f.d. missbrukare anspråk på att vara mer frälsta och utvalda än andra - vilket ger dem rätt att ställa extra stora krav på andra för egen del, t ex att kyrkan ska ändra hela sin liturgi för deras skull.

Gamla dogmer (förvandlingsläran) ska kasta ut för att de själva ska slippa återfall. Det finns andra sätt att undvika återfall. Eller har nattvarden blivit obligatorisk? Prästkandidater har nekats prästvigning på grund av pollenallergi (blommor på altaret och vid begravningar), så varför inte neka prästvigning även p.g.a "alkholallergi"?

Det är ju bara att vänta tio år, för efter sju år har ju kroppens samtliga atomer bytts ut. Har man avstått frå alkohol under den tiden, har också det kemiska suget efter alkohol upphört och därmed även risken för återfall, om inte ljuva minnen från blöta fester ställer till det.

Men hur är det i så fall med det nya kristna livet. Det är väl i stället dags att Sv. ky. kastar ut pseudoteologin, som säger att vad som helst som kommer från vindruvan är o.k. men inte rent källvatten från Ramlösa brunn.

Riktig nattvard består av riktigt vin, som har spätts ut med rent vatten. Så varför förorena vattnet med någonting som inte är vin, om man inte vill ha vin? Om man inte tror på Jesu verkliga närvaro i nattvarden (realpresens) så borde väl en naturlig dryck, som rent vatten, duga som en "åminnelse" av Jesus?

Varför konstra till det för att det ska likna något som man ändå inte tror på, men ändå inte göra "rätt"? Och låt då oss som tror på förvandlingsläran få "rätt nattvard". Vi som inte är lika härligt frälsta som de f.d. aloholisterna kan ju behöva lite starkare upplevelser!

Varför detta krampaktiga motstånd mot särkalkar, som ju vore den enklaste lösningen på problemet?

nya tant lila sa...

Nu handlade förvisso inte detta blogginlägg om nattvarden, men jag har publicerat kommentaren i alla fall.

LFL sa...

Men det handlade ju om missbrukare och hur de höjs till skyarna över alla andra i kyrkor och samfund. Det är väl bra om de har blivit frälsta, men det ger dem ingen rätt att bestämma över alla andra.