Bloggvärldens känslo- o åsiktsprostituerade

Bloggar och facebook är ju mycket personliga. Vi människor använder oss av dem på olika sätt. Några lägger ut hela familjealbumet där. Jag skriver sällan om min familj. Det känns inte okey. Däremot skriver jag ju ganska mycket om mina egna tankar och erfarenheter HÄR.

Därifrån till att fara ut på massor av ställen i bloggvärlden och lägga ut allt från sina politiska och religiösa idéer till vad ens föräldrar och mostrar hade för sig, till antalet aborter som tidigare flickvänner har gjort, är det ett mycket stort steg.Ja, jag har till och med läst hur många kvinnor någon har legat med.
Det känns som om byxorna har dragits ner inför alla, bara bilden på könsorganet saknas.

Detta kan vara mycket sårande också. Man tror att man har fått en stor gåva genom ett förtroende för att sedan finna att hela bloggvärlden har fått detsamma. Då förloras ju totalt känslan av att vara unik och utvald.

Jag tror att det är svårt för de flesta att leva under sådana förhållanden. För mig har det blivit helt omöjligt. Nästan så att jag längtar efter en karl med huva!