Att se på gudstjänster från frikyrkor ger mig mycket konstiga känslor. Väckelsemöten är inte min melodi, så att säga, det påminner mig mera om tiden då jag jobbade som vårdare på mentalsjukhus.
Inte tror jag en enda sekund att man kan framkalla Kristus genom hysteri, genom att hojta, gapa, skrika och hysteriskt slänga upp armarna i luften. Det är nog något annat som blir närvarande i de tillstånden.
Jag tror på mystikerna, att vägen till frälsning går genom olika stadier, där vi också i tystnaden och ökentorkan måste finna hur vår själ öppnar sig för Gud.
När skriken ljuder och hysterin löper amok, då tror jag att alla dörrar till den inre kunskapen om Gud/Kristus/ Den Helige Anden stängs och bommas igen, tills vi hittar de rätta vägarna. Dem leder oss Gud till, det är inte vi själva som ska tro att vi kan styra in Gud där vi vill. Gud vill inte främst Din och Min frälsning. Främst vill han Världens frälsning. Vi är bara redskapen.
23 kommentarer:
Och hur är det då med tungomålstalandet som redan beskrivs i Bibeln?
Att de talade med olika tungor betyder väl inte att de innan hojtade och skrek och bar sig tossigt åt.
Har du funderat på att saker kan vara annorlunda än du hävdar att de är?
Att allt som inte är som du vill kanske inte är "tossigt"?
Ja, men nog är väckelsemöten tossiga!Vad kallar man annars sådant?
nya tant lila, nog är dina påståenden fördomsfulla, nedvärderande, fördömande och inskränkta! Vad kallar man annars sådant?
Men visst finns Gud även i det som en del människor kanske uppfattar som tossigt, eller hysteriskt, likväl som I det som uppfattas som ökentorka eller mystik. Eller? En del mystiker - som Theresa - sökte ofta djup kontemplation men kunde även brista ut i yster dans inför Gud (till systrarnas förskräckelse). Det tycker jag är häftigt.
P-A mycket har jag hört men aldrig att jag skulle vara inskränkt! Försöker du alltid få folk att tycka som du?
Carolina! Jodå, Gud kan säkert vara överallt, men risken är nog väldigt stor i vissa sammanhang att man förväxlar halvt hysteriska känsloupptrissningar med helighet.
Jag tror till exempel inte att all musik öppnar sinnet. Tvärtom tror jag att viss musik stänger det, får sinnet att så att säga stanna på ytan i stället för att nå djup. Därför menar jag att valet av kyrkomusik är otroligt viktigt i gudstjänstsammanhang.
Jag tror på en Gud som även tar utryck i 'hysteriska känsloupptrissningar'. Om inte annat så för att leda rätt. För leder inte känsloupptrissningarna rätt kommer de ju att dö ut. Eller? Gud verkar, finns, på så många sätt. Tror ödmjukhet inför det.
Förunderliga äro Herrens vägar, sägs det ju, men vad jag inte tror är att man kan framkalla Guds närvaro. Jag tror inte att gudsljuset dyker upp på beställning. Men vad vet vi, vi kan ju bara tro, eller hur?
Ärligt uppsåt helgar medlen.
Hur det är med den saken, beträffande väckelsemöten,
är väl tveksamt.
Lär det inte vara pengar inblandade ibland?
Usch vad det låter neg. Säkert finns det människor, som finner något bra där.
Vem vet, Vally. Jag har bara varit få gånger på frireligiösa möten, och därifrån minns jag mest att man våldsamt varnade för Antikrist.
Men min farmor, som dog när jag var tre år, var frireligiös, så jag har nog lite av den varan i mig genom min far, kan man misstänka.
Ja, vi kan bara tro. Och be för Guds närvaro i det som är vårt. Vi kan inte framkalla Guds närvaro, men vi kan förhålla oss till de som ber och hojtar efter den. De som längtar, oavsett hur. Låt oss vara ödmjuka i det.
Jag tror att det finns sann tystnad och falsk tystnad - på samma sätt som det finns sann "tossighet" och falsk tossighet.
Jag tror att vi kan be om Guds närvaro och att han hör våra böner.
Jag tror att vi kan göra oss öppna för att lägga märke till hans närvaro.
Jag tror också att det finns olika sätt att söka Gud och att närma oss honom. Och det gör mig alltid lika ledsen när personer dömer ut andras sätt som fel, olämpligt, tossighet och fel kristen.
Personliga, oförskämda kommentarer som beror på att jag har en annan uppfattning än vederbörande publiceras inte. Man kan ju försöka hålla sig till sakfrågan och inte gå på personliga angrepp!
Jag lär väl knappast vara ensam om att se väckelsemöten som tillställningar där man framkallar hysteri.Och jag tror faktiskt inte att man hittar Gud i hysteriska utbrott.Det är nog något annat.
nya tant lila...
Du är ju en av dem som kritiserat när andra deklarerat vad som gör människor till "rätt kristna" och utpekat andra som "fel kristna" för att de tror eller beter sig på ett annat sätt än de själva.
Och så gör du likadant själv. Du måste väl inse att det väcker undringar?
Att vara kristen har för mig ingenting med hysteriska bönemöten att göra. Jag kan väl varken bedöma eller veta hur dessa människor är som kristna. Och ska inte heller bedöma detta.
Men jag tror inte att de kan nedkalla Den Helige Anden genom att skrika och hojta. Det är en helt annan sak.
nya tant lila,
Mycket intressant. Hade någon annan uttryckt sig på motsvarande sätt om ditt sätt att utöva din kristna tro så hade du slagit bakut.
Dessutom - de befaller inte den heliga Anden. De BER att hon ska vara närvarande.
Lugn nu vänner :) Visst kan man fråga sig om man verkligen ber om att den heliga ande ska vara närvarande om man viftar med armarna, gapar, skriker och beter sig som en tvångsintagen patient ? Det kanske man gör och jag respekterar dom som vill det men det är inget sätt jag har någon som helst tilltro till. För mig är bön stilla med sig själv vart som helst, när som helst eller stillsamt i grupp tillsammans t.ex. på gudstjänst i kyrkan. Där håller jag med Nya tant lila. Sen håller jag med PA i att vi måste rent allmänt bli bättre på att visa varandra respekt och tolerans för våra olika trosinriktningar utan att kritisera någon annan för att vara fel kristen. Och där har vi svenskkyrliga helt klart någonting att jobba på för svenska kyrkans historia i respekt och tolerans av oliktänkande är knappast något att skryta med.
// Rickard
Det jag ställer mig tveksam till, har jag försökt skriva, är inte människors tro, för den anser jag inte att jag har med att göra, utan enbart dessa hysteriföreställningar, där man åkallar Jesus som man under en seans framkallar spöken, fast där är man visst tyst!
Jag måste, ärligt talat, att jag tycker att dessa hysterier är obehagliga, för de ger mig intrycket av ett sjukt fenomen.
Tack för klargörandet. Det är lätt att missförstå varandra på bloggar. Jo jag håller med om att man blir chockad av att se hur pastorer i en del frikyrkor står och viftar, gapar och skriker som tvångsintagna mentalpatienter. Det har ju inget annat syfte än att hjärntvätta församlingen. Det värsta av allt är att se att barn kan delta på dessa möten. Blir så illa berörd av att se sånt på amerikanska sattelitkanaler på tv:n. Men det förekommer i extrema frikyrkor här också !
// Rickard
Jo, visst är det obehagligt att se detta!
Till skillnad från andra så kallar jag inte andra människors uttryck för sin tro för "sjuka"...
Det tycker jag är en obehaglig "von oben"-attityd...
Skicka en kommentar