Politik är inte enstaka frågor, som man tar ställning till. Politiska partier har en ideologi som bas. Om man koncentrerar sig på de enskilda frågorna, kan man bli helt förvirrad av de politiska stämplarna eller tillhörigheten både hos företrädarna och hos medlemmarna.
Socialdemokraterna har arbetarrörelsens makt och förstatligande som grund. Produktionsmedlen ska ägas av staten, enligt deras ursprungliga idéer. På min tid som socialdemokratiskt aktiv tog man starkt avstånd från kommunisterna. Nu har Vänsterpartiet glömt att de en gång aldrig skulle ha förnekat att de var kommunister. Detta var också en tid då de förökade sig genom delning.
Men Europas karta har ritats om, och det som förr var acceptabelt är numera inte rumsrent. Så, man måste ju anpassa sig.
Men hur är det med de bruna ränderna? Var återfinner man dem utanför deras egentliga partitillhörigheter.
Denna ideologi har en stark bas i ett Dom - och Vitänkande. Det är Vi mot Dom andra. Detta tänkande kan återfinnas på en mängd håll; politiskt, kyrkligt och på andra ställen i samhället. Detta är grunden.
Utan detta sätt att tänka kan inga bruna ideologier utvecklas. Så hittar man detta starkt markerat på något håll, bör man kanske fundera över vad det står för. Vi och Dom är en förutsättning för över- och underordning. Vi är de överlägsna på ett eller annat sätt, Dom är de som är oss mindervärdiga.
Hur verkar man då? Vilka är arbetsmetoderna?
Egentligen vet jag ingenting inifrån så att säga, men hot lär vara en sträng på lyran. Att hota människor på olika sätt kan vara ett sätt att få makt över dem.
Antingen gillar vi de bruna ränderna eller också skyr vi dem. Skyr vi dem ska vi nog fly från sammanhang där de blir synliga.
4 kommentarer:
Genom att sprida fördomar och rädsla skapar man ett "vi-dem" som ligger till grund för hat.
Vill man studera hur de här mekanismerna mycket skickligt används kan man ta en titt på SD.
Mekanismerna finns på många håll, förnekar därmed inte det du skriver. Men de finns inom kyrkan också.
De farliga trenderna, som jag ser det, är
1.Föraktet för svaghet
2.Ett starkt Vi- och Domtänkande
Och jag tror att om man ansluter sig till partier som har dessa ränder då är man en människa som har detta tänkande. Ett sådant tänkande tror jag följer en hela livet i grunden så att säga, även om man i enstaka frågor kan ändra sig. Man är på något sätt en
Vi-och Dom- människa, sedan kan man vara kommunist eller socialdemokrat eller höra till SD. Det är faktiskt egentligen strängar på samma lyra även om grundideologierna skiljer.
Jag minns väl föraktet för Högern på min sossetid.
Man behöver inte ansluta sig till partier med bruna ränder för att förstärka de bruna ränderna i samhället.
Jag vill dock inte koppla bruna ränder till varken socialdemokrater eller moderater.
Nyckeln är okunskapen-rädslan-hatet.
Skicka en kommentar