Jo, nog minns jag hur det var i mitt gamla parti. Man fick inte tänka fritt eller i vart fall inte yttra sig fritt.
En gång hade någon radikal människa gått ut med en kampanj för att man inom kyrkan skulle bojkotta en lokal bensinstation som hade kopplingar till ett bolag i Sydafrika. Vad skulle då hända med de anställda där? Och hur mycket skulle denna lilla, ynka aktion i mitt län påverka Sydafrika, det var ju inget riksomfattande det var tal om?
Detta sade jag som kyrkopolitiker i lokalpressen. Sådant fick man inte göra, men den saken är ur världen- och var ur världen många år innan jag lämnade partiet- för länge sedan.
Partikamraterna inom s håller på att tala om för varandra att de ska tiga, som jag skrev igår. Och inte nog med att de ska tiga, någon kräks av någon annan, och någon ber en att lämna partiet för att hon vågar kritisera ledningen. Rena Stasistilen alltså.
Ja, lite åt det hållet kunde det ju vara i socialdemokratiskt styrda kommuner också....
Nu är det så att jag också ska tiga, har jag fått höra av en f d närstående, som gärna debatterar på s-bloggarna. Vad har jag där att göra? Där ska ju han med sina idéer husera fritt.
Nej, jag är liberal, men jag har trots detta en dragning åt vänster och mitt gamla parti. Men framförallt tror jag och värnar jag om min yttrandefrihet. Denna innebär dock inte att man har rätt att kalla någon för kräkmedel eller liknande. Min rätt att debattera kan ingen annan hindra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar