onsdag 9 november 2011

Att tycka mycket och veta lite

En del människor är som åsiktsmaskiner. De vet allt om allting och rör sig friskt mellan de olika områdena, som de ibland egentligen inte har den minsta lilla erfarenhet av själva.
Att ha åsikter i barnuppfostran är säkert mycket lätt om man inte själv har försökt att fostra barn. Först när man själv har varit fostrare vet man nämligen hur alla teorier kan falla inför en trotsig och trilskande avkomma.
Den som inte har satt sin fot i en skola på flera årtionden kan knappast ha insyn i hur en skola och ett skolsystem i grunden har förändrats sedan man själv var elev. Den grundskola som finns idag har ytterst lite med den folkskola/realskola min generation gick i.
Och lärarnas arbetsuppgifter är överhuvudtaget inte jämförbara.
Det går inte att ha synpunkter på lärarnas arbete och kompetens om man har sin erfarenhet 30,40,50 år tillbaka i tiden.
Så vad är att säga till människor med de erfarenheterna?

2 kommentarer:

P-A Jonsson sa...

Försiktigt.... Det du skriver slår tillbaka på dig själv....

nya tant lila sa...

Svar på varför jag inte vill diskutera lärarlegitimationer.