Den av Visby domkapitel påkragade prästen, som inte hade kunnat hålla sig ifrån de 16-åriga tjejerna, trots att han var gift och hade barn, diskuteras idag på Aftonbladets hemsida.
En av de då 16-åriga flickorna berättar hur han hade lockat henne till källaren och haft samlag där. Lite häftigt kan man ju tycka!
Men hon var inte ensam som älskarinna! Det fanns en till och så blev han avslöjad. Var det när en av dem kom på den andra? Nu tror man dessutom att det var ännu flera tjejer. Prästen ifråga lär ha varit karismatisk. Jo, jo...
Även om 16-åriga flickor visst inte behöver vara så oskyldiga, och även om de borde vara vuxna tillräckligt för att säga nej, så är naturligtvis hans uppträdande absolut inte lämpligt för något prästämbete. För all framtid, menar jag!
Det konstiga är att en intervjuad kyrkoanställd tycker att det är märkligt och illa att biskopen tiger nu i den storm som har uppstått.
Min erfarenhet är att tigandet är det normala när det gäller frågor som kan vara obehagliga i kyrkliga miljöer. Det finns nog inget som har retat mig mer än detta tigande! Och jag har mött det i varje sammanhang där kyrkan har varit inblandad så fort det har varit någon form av meningsmotsättningar eller man har haft olika idéer. Man tiger.
Så var det inom Svenska kyrkan, till stor del i KviSk, Kvinnor i Svenska kyrkan, i Kristdemokrater för en Levande kyrka. Överallt fanns det personer som praktiserade tigandet mot obehag, men också som en härskarteknik.
Det är i dessa sammanhang man förväntar sig godhet och medmänsklighet.
Men jag tror att många med mig kan instämma i att det är bland dessa människor man har funnit den värsta ondskan!
Där man borde ha funnit godhet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar