Det var nämligen totalt uppror i tockehuset idag. Alla for runt varandra och hojtade, och stortocken själv satt och skrev och skrev och skrev. Många hade rivit ut blad från någon tjock bok och pekade och gol att där stod det.
Jag fattade först ingenting. Sedan hörde jag ord om något som skulle avslöjas. Idag hade nästan alla svarta huvor över huvudena, och de talade tyst med varandra även om jag kunde se att de var mycket upprörda för att de for runt.
Men vad var på gång?
Något skulle visas...
Någon tocke med lila skjorta hade sagt något i media...
Några skulle hängas ut...
Jag förstod ingenting av den totala upprördheten.
I ena hörnet stod en höna som hade en mössa på sig. Varför behöver en höna ha en mössa? tänkte jag. Konstigt, hon hade kanske skadat kammen, eller vad det heter på en höna.
Plötsligt började hon kackla
-Men jag då! Men jag då! Men JAG då!
Ingen brydde sig om hennes kacklande.
Då började hon fara runt och riva de utrivna boksidorna ur händerna på folk och kacklade att det stod visst inte som de påstod.
De flesta brydde sig inte om henne. Men någon klappade henne på huvudet och försökte förklara.
Men vad gör hon nu? tänkte jag i drömmen. Oj, oj, oj vad konstigt hon uppträdde med baken mot tockarna. Men inte heller det hjälpte, för ingen verkade intresserad.
Plötsligt ser jag hur denna höna har dragit fram en kartong och ställt sig på den. Där fortsätter hon att kackla sitt "Men jag då."
Hon blir ivrigare och ivrigare, men oj, där gick hela kartongen sönder, och hon trillade rakt ner på marken. Fortfarande brydde sig ingen.
Men vad händer nu?
Två tockar försvinner åt sidan, och jag hör att de pratar med varandra om sig själva.
-Tänk om de vet något om oss två? säger den ene...
Nej, jag begriper ingenting!
Och därvid stannade det!
För då vaknade jag.
Men man ska visst titta på tv ikväll, så mycket förstår jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar