Igår var det en riktigt eländig dag med mina ben, och jag fick inte gjort något vettigt av allt det som måste göras här hemma.
Dessutom blev jag irriterad.
Bloggvärlden är på gott och ont. Det vet vi alla. Den ger också utrymme för någon sorts pseudoliv, där människor verkar leva sitt liv och ha sina kontakter enbart i denna konstlade värld.
Det är naturligtvis förståeligt om gamla och trötta fastnar framför skärmen lite för länge än de nog borde, men när människor i medelåldern verkar hänge sig åt bloggskrivande i stället för åt det verkliga livet, då är det djupt tragiskt.
Naturligtvis är det på bloggarna, som på långa bussresor, att man inte kan dölja sina vanföreställningar i längden. Visst borde man ta hänsyn till om någon talar om att de inte kan jobba heltid på grund av psykisk sjukdom och tänka på att de nog inte fungerar riktigt som man förväntar sig av andra, men det är ändå väldigt provocerande med folk som är ytterst gränsöverskridande.
Jag bestämde mig i morse för att jag ska försöka hålla huvudet kallt och inte irritera mig på människor som så uppenbart inte är mentalt friska. Fast det gäller kanske att låta bli att läsa dumheterna och oförskämdheterna som de skriver. Det ska jag försöka med idag och ägna mig åt gräsklippning och åt en väninnas födelsedag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar