Svensk politik och kyrkopolitik är ytterst ovärdig när ledamöter inte är villiga att följa vanliga demokratiska regler och praxis.
Inte tror jag att människor egentligen är så rädda för främlingsfientlighet, som de anser att SD står för! Nej, det är nog något helt annat som får dem att ta avstånd från det partiet, nämligen ett behov av att utesluta och mobba.
Det är hårresande, anser jag, att ett parti som har rätt till platser i kyrkostyrelsen inte skulle få detta för att de stora politiska partierna Socialdemokraterna och Centern eventuellt går samman för att hindra SD att få plats. De säger att SD:s åsikter inte har i kyrkostyrelsen att göra! Vilket översitteri och vilket dömande! Och vilket trams!
Jag är nämligen fullständigt övertygad om att SD:s åsikter i invandringsfrågan delas av många, många socialdemokrater! Kolla och spela inte teater! Och ta tag i den frekventa mobbningen inom Svenska kyrkan i stället!
Det är inte så här man motarbetar främlingsfientlighet! Vad kallas de som inte gillar sverigedemokrater? Är de också rasister?
Och jag är ingen anhängare till SD, men däremot en stark förespråkare för demokrati och dess regler! Rätt ska vara rätt!
PS Under min tid som socialdemokrat arbetade jag bland annat på Oskarshamns folkhögskola som rektor under 6,5 år. Skolans grundare, som då fortfarande höll en del av styrelsen i ett järngrepp, trots att han sedan länge slutat som rektor, var supermoderat och gillade inte socialdemokrater. När Mona Sahlin skulle framträda på en konferens som Håkan Juholt hade anordnat, blev det ett förskräckligt väsen för att hon skulle framträda i skolans aula, som också fungerade som kapell. Grundaren ringde och härjade, och jag tvingades ändra lokalen till gymnastiksalen så att inte kapellet blev fläckat! Detta är sant!
Så jag förstår faktiskt hur man kan känna sig som sverigedemokrat ibland! Vi var ibland lika illa sedda som socialdemokrater av den gamla tidens supermoderater! DS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar