Antje Jackelén vann alltså överlägset i ärkebiskopsvalet igår.
Det måste kännas bra!
Vi som har följt henne som vår biskop i flera år och läst betraktelser som hon har skrivit och hört henne i predikningar är nog alla överens om att det var ett bra val. Min uppfattning är att hon är suveränt överlägsen, och jag har redan ett par år trott att hon skulle bli nästa ärkebiskop.
Men det är säkert inte lätt att vara begåvad, analytisk, välorienterad teologiskt och med stor internationell erfarenhet och försöka förklara teologiska tolkningar för människor som har fått den kristendomsundervisning som jag själv fick på 1950-talet, och då man dessutom gick i en skola som hyllade svar med rätt eller fel.
Om man inte tror att det har hänt något med kristendomstolkningar under tidens gång, kan man ju gå in i en gammal kyrka där det finns helvetesskildringar i målningar i kyrkans tak.
Där kan man då sitta och begrunda vad som händer om man hamnar där efter döden, om man hävdar att vi har den kristendom som vi har haft i 2000 år!
Det gläder mig verkligen att den vulgära smutskastningskampanj som har föregått det här valet inte har lyckats!
Men kanske är det inte så lätt att se andras framgångar om man själv inte når dithän som man egentligen hade önskat sig och dessutom står vid sin ämbetsperiods slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar