Ett av mina starkaste minnen från min tid som invandrarlärare var hur många av mina vuxna elever såg på oss svenskfödda med en stor hånfullhet, för de tyckte att vi var otroligt godtrogna.
Jag är inte rädd för "normala" religiösa, men jag fruktar alla slags fundamentalister. Det är de som sätter sig själva i högsätet som de enda som har den rätta läran och förkastar alla andra. Att fundamentalister inom kristendomen skulle ha någon större framgång i Sverige är väl knappast troligt idag, men hur är det med religionsutövare av andra religioner? Vet vi egentligen vad som sker i det för oss osynliga?
Det betvivlar jag starkt.
Har man arbetat nära dessa värderingar, då rycker man inte nonchalant på axlarna. För får de fäste då är det farligt i samhället för många grupper. Vi har redan ett starkt perfektionistiskt ideal på många områden, inte minst då det gäller människors kroppar och deras duktighet.
Fundamentalismen bygger på förhållningssättet att ha ett Vi som är Rätt och ett Dom som är fel. Detta är hela basen för fascismen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar