Att ännu få vara med...

Vissa dagar tycker jag att jag har gått över åldersgränsen för arbete och uppdrag. Och faktum är att det finns ställen där man inte längre får vara med när man har passerat 70-årsgränsen. Fast Reinfeldt vill ju att vi ska hänga med...

Men den där tiden när man är helt ledig från åtaganden kan locka mig, i vart fall tills jag upptäcker att nu börjar almanackan te sig väl tom, och det börjar te sig tråkigt, och jag sätter igång igen med något.

Samtidigt kan jag ibland känna en stor tacksamhet över att jag fortfarande får kallelser, fortfarande får mina debattartiklar stort uppslagna och snabbt publicerade, fortfarande för erbjudande om jobb och får vara med på utbildningar, kurser och konferenser, fortfarande får läsa kurser på universitetet.

Ännu är man tydligen gångbar... Det får man vara glad över!
Speciellt de dagar man känner sig som om man vore hundra år gammal...