All misshandel är inte fysisk. Det finns en otäck, psykisk misshandel som har till uppgift att sänka en, få en att tappa självförtroendet och känna sig liten.
Ofta är det inte bara de direkta okvädningsorden det handlar om, utan du kan få höra hur hemskt det är att vara tillsammans med dig och hur fel du är i allt du gör, tänker och tycker. Man kan ljuga för dig eller undanhålla sanningar och förtala dig.
Logiken i att försöka tvinga sig kvar hos en människa som man säger är så hemsk, existerar naturligtvis inte!
Naturligtvis ska man gå så fort man märker sådant här. Men man gör inte alltid detta, därför att ofta har myntet två sidor, och den andra sidan kan vara alldeles bedårande kärleksfull och värmande.
Fast kasten kan vara tvära, och det är inte alltid man kan veta vilken dag det är.
Häromdagen hade någon på fb lagt ut hänvisning till ett inlägg på You Tube, där en kvinna berättade om hur hon hade blivit misshandlad i sitt första äktenskap. Hon berättade också om sin sociala situation nu, om hur hon var en fullt vanlig Svensson- människa med hem, man och barn, en vanlig bil och hund, och vidare berättade hon att hon numera levde i ett lyckligt och lugnt äktenskap.
En sak fastnade jag för i det hon sade, nämligen att man skulle berätta om misshandeln, inte tiga och dölja.
Detta gäller naturligtvis inte bara fysisk misshandel. Vi har ju den senaste tiden fått höra hur nätmobbning kan gå till. Och det finns personlig mejlmisshandel också, och inte bara från okända.
Tänk om man skulle lägga ut ett och annat mejl till allmän beskådning!? Det skulle kanske vara ett sätt att få ett slut på den här sortens trakasserier!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar