Den här gången ska jag inte skriva om prostituerade, men jag ska nämna en före detta, en tidigare hårt kriminellt belastad, som i Sverige närmast har blivit nationalhjälte, efter sammanlagt 30 år av avtjänat straff. Annika Östberg sade i en intervju häromdagen att hon ibland blev förvånad när, för henne helt okända, människor uppträdde som om de kände henne.
Nu har jag en bra bild av Annika Östberg, som för mig idag framstår som en ödmjuk människa, även om jag inte gillar när man blir berömd på sin tidigare kriminalitet. Detta har jag skrivit om tidigare.
Nej, jag ska skriva om fenomenet att man tycker sig känna helt främmande människor för att man har läst eller sett något av dem. Det är lätt hänt, och man tänker kanske då inte på att den bild man har fått av personen ifråga ju är den mediala bilden, eller bilden av en skådespelare eller författare. Säkert finns det väldigt mycket som man inte vet om personen ifråga.
Ja, det finns ju också de som har varit gifta en massa år och ändå inte känner varandra.
Bloggvärlden är speciell. Man kan tycka att man är riktigt nära en människa, nästan intim, för att man har kommenterat på vederbörandes blogg. Själv har man utvalt sig till åskitsbefryndad, eller till och med vän, utan att egentligen ha något samröre eller något faktiskt gemensamt med denne blogginnehavare.
Det är ju stor skillnad på de människor man har en ömsesidig kontakt med.
Varför jag skriver detta idag är för att jag på en blogg, där blogginnehavaren själv aldrig går ut i kommentarsfältet, såg en kvinna som utdelade en kram till honom där. Jaha! Nu är det tydligen inte bara så att man tappar förmågan att inse gränsen för fräckhet och kränkningar i bloggvärlden, nu börjar man också utdela kramar till folk som man garanterat inte känner, i vart fall ser det ut så.
Är inte allt detta en ganska stor brist på stil? Jag tror att vi borde återinföra niandet. Jag är övertygad om att både personalfester och annat umgänge mellan oss skulle få en helt annan stil i så fall. Och en del ungdomar har ju redan börjat, i vart fall mot oss äldre.
2 kommentarer:
Jobbigt med allt kramandet i alla möjliga och omöjliga sammanhang.
Det skulle absolut ransoneras.
Att en kram utdelades, där du nämnde, har ingen som helst betydelse eller innebörd.
Håller med dig. Men jag tycker att det där kramiset på bloggen se löjligt ut! Som om man vill vara nära kompis fast man förmodligen inte alls känner vederbörande.
Skicka en kommentar