Tveklöst har SD blivit mycket illa behandlade som parti. Den utfrysning som de på sina håll har utsatts för hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle. Därmed inte sagt något om deras politik eller bakomliggande ideologi.
Men förhållandena verkar onekligen svänga nu.
I Ronneby tas nu SD: s starka, men nyligen uteslutna, kvinna och ledare emot med öppna armar av KD:s ledare där.
Igår kunde vi på Debatt på Sveriges television se en flinande muslim som hånfullt uppträdde mot SD:s partisekreterare Björn Söder och påstod att Sverigedemokraterna jagade folk med järnrör i stället för att diskutera det som var avsett i programmet, nämligen tårtan som Jimmie Åkesson hade fått i ansiktet när han satt på Södermalm och signerade böcker.
Björn Söder gav ett starkt, lugnt och trovärdigt intryck, trygg i förvissningen om att SD nu är Sveriges tredje största parti.
Jo, så är det. Och ju fler förvrängningar och osakligheter människor vräker ur sig mot dem, desto mera kommer de säkert att öka. För ideologierna bakom partierna verkar människor, som sagt, vara totalt omedvetna om! Då blir det ju så, för jag tror inte att människor i allmänhet gillar bruna ränder. Visst finns väl dessa i ett parti med ett svart-vitt och rätt- och feltänkande som grund. Man utesluter ju till och med sina egna på löpande band. Den platsar, men inte den och den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar