lördag 2 november 2013

Ett parti måste stå för någonting!

Vi, Kristdemokraterna, förlorar röster, och man måste ju undra varför med  ett parti med ett så vettigt program. Men allt eftersom tiden går börjar jag se drag som jag kan ana kan vara orsaken.

Drar vi konsekvenserna av det vi säger oss stå för?
Vi ska värna om barnen. Men, enligt ett svar på min debattartikel om mobbning så behöver man inte skärskåda vad prästerna står för. Alltså kan man utsätta konfirmander för en konfirmandundervisning full av fördomar om det vill sig illa.
Jag vet hur detta kan se ut! Jag var en gång rektor på en kyrklig folkhögskola. Det är inte guld allt som glimmar som bekant!

Vi ska värna om de svagaste. Men till dem hör inte de allra mest utsatta nämligen foster i bortåt 22:a veckan. De räknas inte dit, för vi följer utan att knysta lagstiftningen.

Vilka är vi då? Jag tror inte längre att folk vet detta. Det är väl knappt att vi själva vet det...

Men ett parti där man inte kan skilja ut några linjer kommer att framstå som gummi och blir ingenting som attraherar folk. Det är jag övertygad om! Så ska vi vinna tillbaka väljare ska vi nog också rannsaka oss och försöka framstå som trovärdiga. Tror jag!

Inga kommentarer: