Jag beundrar människor som är så där jämna. De läser en tidning, lägger samman den och lägger den på en plats där tidningar alltid ligger. Och så är liksom hela deras liv.
Mitt är mera en berg-och dalbana. Ibland undrar jag hur jag har hamnat där jag är, för det finns ju en väg dit.
Plötsligt, känns det som, har det blivit jätterörigt med grejer runt mig, och plötsligt, tycker jag, har jag gått upp en massa kilon. Hur blev det så? Livet är på något sätt en växling mellan lite bohemiskt slappande och en hård kamp för att återfå kontrollen.
Som tur är har jag dock kontroll över vissa saker. Ekonomin till exempel. Den har jag under kontroll. Och spelandet, aldrig en lott extra eller en rad spel extra, samma summa varje månad. Annars tror jag att det är farligt att spela. Ja, sedan dricker jag aldrig mer än ett, högst två glas vin. Anledningen är ganska enkel. Jag får hjärtklappning efteråt om jag dricker mer.
- Gör schema på vad du ska göra! rekommenderade en vän.
Jag har gjort massor av scheman! Men jag följer dem bara när jag ska ha gäster.
Är det kanske så att man genom att vara som jag är skaffar sig anledningar att kämpa för något?
Det är som med tider. Vi talade om detta att komma i god tid eller i sista minuten till något på en kurs häromdagen. Jag hör till dem som gör det senare. Då visade det sig att alla vi som var tidsoptimister hade en sak gemensamt, vi gillade inte att vänta.
Såvida det inte är köer. Konstigt nog står jag mycket lugnt i köer, för det känns mycket avslappnande, tycker jag, att veta att man inte kan göra något annat än vänta.
Och nu ska jag ta tag i en del runt mig här hemma, eller ska jag köra till stan först....?
Sedan ska jag läsa en bok om skurkar och hedersmän i Ronneby som jag köpte av författaren igår. Så får jag lite extra krydda till nästa veckas guidning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar