Roligt och sorgesamt att minnas

Idag har jag fortsatt mitt sorterande i gamla tidningsurklipp från min rektorstid på Oskarshamns folkhögskola. Jag mötte roliga saker och sorgliga, hemska händelser som Estonias förlisning som inträffade under denna tid,  och där jag själv kände några som omkom. Hemsk var också vår ordförandes, biskop JanArvid  Hellströms, tragiska bilolycka där både han, hans företrädare och en journalist dog.

Roligare var när jag i tidningen blev anklagad för att ha gjort en "kupp" i kyrkofullmäktige på det sista sammanträdet för året, när budgeten inte var ordenligt förhandlad före det beslut som vi skulle ta. Det var nämligen så att anställda sprang runt "på stan" och klagade på att det satsades för mycket pengar på byggnader och för lite på personal i budgeten. Nu hade budgeten bara varit utskickad för yttrande och endast ett fackförbund hade svarat, och detta kan ju inte anses som en MBL-förhandling.

Så jag yrkade på återremiss och fick detta, och både journalisten som skrev artikeln och ordföranden förstod ju egentligen att jag hade rätt i sak. Men där satt de finklädda och blev inte avtackade den gången, men smörgåstårtan fick vi i alla fall.
Som svar på detta gick de borgerliga partierna (jag var socialdemokrat på den tiden) samman och tog presidieposterna trots att vi var näst största partiet. Ett oerhört fult och odemokratiskt tillvägagångssätt.
Jag var kvar i fullmäktige och i kyrkorådet ett tag (jag var andra namn på vår lista) men sedan fick jag nog av stilen där och avgick mitt under mandatperioden.

Idag såg jag också att Håkan Juholt var ordförande i s-föreningen där jag var med. Vi hade internationella konferenser ihop. I samband med dem träffade jag många kända politiker; Pierre Schori, Olof Johansson, Kent Härstedt, Lisbeth Palme som jag körde runt i Oskarshamn med och åt supé med på kvällen när hon var där, med flera.
 Och så var Mona Sahlin inbjuden en gång att hålla möte i aulan- egentligen.Vår aula var också skolans kapell, men vid mera sekulära tillställningar vek vi ihop den flyttbara altartavlan.
När det blev känt att en socialdemokratisk riksdagspolitiker skulle tala i vårt kapell tog det, som min gamle far brukade säga, hus i helvete, för då ringde skolans grundare, supermoderat, och regerade. Vice ordförande, en av hans tidigare gossar, kom upp till skolan och tvingade mig att ändra lokalen till gymnastiksalen i stället! Detta är alldeles sant! Socialdemokrater fick inte fläcka kapellet! ( grundaren var prost!)
Man kan ju tänka sig vilken ångest grundaren hade när jag, då aktiv sosse, hade morgonböner i kapellet. Han måste ha tyckt att fan var lös.

Nåväl, före min tid på Oskarshamns folkhögskola hade jag under 1,5 år varit tf rektor på en folkhögskola tillhörande arbetarrörelsen i Stockholm.Även där var ofta politiska höjdare på besök som Göran Persson, då skolminister, Maj- Britt Theorin, Margareta Winberg och jag åt en kväll supé med statsministern Ingvar Karlsson och hans fru, som besökte oss med livvakter och hela tillställningen av undersökningar före besöket.

De här åren var ju intressanta år i mitt liv. I Stockholm var det ingen bevakning av pressen av en folkhögskola, men i Oskarshamn levde jag ständigt med pressen i hasorna. Det måste egentligen ha varit jobbigt, även om jag inte minns att jag tyckte detta förrän stormen började gå. Å andra sidan hade jag god nytta av att jag hade arbetat som frilansreporter och gått journalistkurs på Poppius. Jag visste åtminstone vad jag inte skulle säga och vad jag skulle säga för att det skulle bli rubriker.
En gång blev det visst för mycket av den varan i Expressen, men det var jag medveten om vid intervjun en sen kväll per telefon, men då var jag så trött på alltihop och kände att loppet ändå vart kört.

Men vad jag inte förväntade mig var att de skulle hota med  avsked (omedelbar verkan utan lön) efter den artikeln.

Fast det löste sig, och jag lämnade sedan bygget med en fallskärm som jag accepterade.
Därefter hade jag ett underbart år då jag tog hand om mig själv. Jag läste tyska på heltid på högskolan i Karlskrona och musikvetenskap på halvtid på Växjö universitet. Och jag tog hand om min själ och min kropp och vilade upp mig. Det behövde jag!
Efter ett år fick jag fast jobb på ett högstadium, och så arbetade jag åtta år på högstadier, medan jag nästan hela tiden vidareutbildade mig på egen hand vid Växjö universitet.
Detta fortsatte jag med efter pensioneringen då jag har läst franska, ett par kurser i tyska och grundkursen i latin.

Och så har jag gått tre guide/turistutbildningar, en för hela Blekinge, en för certifiering för Karlskrona och en på universitetet i Växjö i tyska för turistbranschen.
Ja, livet är föränderligt - och än har jorden inte gått under!