onsdag 19 december 2012

Puss- och kramlandet

När tappade vi stilen i det offentliga rummet i det här landet? När började folk hälsa på varandra med en kram, ibland redan första gången, då de ses? När började folk hojta puss och kram i slutet av radioprogram?
Jag gillar inte den sortens påklistrade intimiteter bland folk som inte är bekanta, än mindre vänner. Det är opassande och löjligt!
På samma sätt kan jag se ungdomar skriva att de älskar folk till höger och vänster som engelska "I love you!" Så synd, tänker jag , när orden förlorar sin valör och blir banala! Vad har de sedan för ord för älska när de verkligen älskar någon? Då är ju ordet urlakat och solkigt,  utan skimmer och substans!

Nej, tacka vet jag tyskar! De håller en korrekt stil. De inte ens duar varandra i allmänhet. Fast, min erfarenhet är nog att man duar mer än vad som sägs att man gör här i Sverige. Till exempel duar mina kolleger i turistsammanhang nästan alltid. Fast ibland frågar de om vi kan säga du.

Jag tror att den där distansen är nyttig. Det är inte så lätt att puckla på någon som man niar. I själva niandet finns en sorts respekt för den andre.
Och det är kanske inte heller så lätt att gå över gränsen på firmafesten med en herr eller fru någonting!

Vi borde nog dra klockan lite tillbaka en liten aning...

1 kommentar:

Anonym sa...

Det är lite konstigt.