fredag 21 december 2012

Inte undergång, men...

Jag har aldrig gillat astronomi eller astrologi. Att se en massa stjärnor och planeter och plötsligt inse att man befinner sig på ett vridande klot har gett mig obehagskänslor.

I allt det här pratat om den 21 december har jag nu blivit medveten om att vi faktiskt är sårbara på ett sätt som jag inte visste. Det kan dyka upp en stor asteroid, solen kan få värmestormar som kan påverka vår elektricitet, och alla kan dö i en pandemi. Sådant här har jag inte begripit tidigare och aldrig funderat över.

Så nu ska man inte bara vara rädd för tjuvar och vargar, rånare och mördare, stormar, översvämningar, halka och istappar och att det ska hända barnen något. Nu kommer jag nog att vara rädd för meteoritnedfall eller en stor asteroid som krockar med oss också.

Vilken tur att man inte har några barnbarn, det räcker med oron för en själv och barnen!

2 kommentarer:

vally sa...

Vår Herre har ju sagt, att vi inte skall kunna räkna ut när den yttersta dagen kommer.
Därför bortser jag från spekulationerna.
Men, men man vet aldrig...

nya tant lila sa...


Nej, man vet ju aldrig, bara att ens egen yttersta dag med säkerhet kommer.