Julen är en konstig tid. Då blir plötsligt en massa människor otroligt släktbundna, och folk far som galningar med packningar över landet. En del far utomlands.
Min barndoms jular var behagliga, om man nu bortser från att vår mor, som var florist och arbetade i sin systers blomsteraffär, var helt uttröttad av att ibland ha arbetat dygnet runt före julafton. Vi åt hos mostrarna och där samlades olika delar av släkten. Vi var många! I mammas familj var de åtta barn och några hade egna familjer, de andra gifte sig aldrig, för de hade väl fått nog av barn och familjeliv kan man tänka sig.
Men vi var på ett ställe, i mostrarnas hus och i vårt, som låg på andra sidan de stora trädgårdarna.
Som gift började det bli mera komplicerat, men även här var vi antingen hos mina föräldrar eller hos makens.
Men någonstans på vägen började sedan komplikationerna, för då skulle vi plötsligt vara hos oss och sedan fara vidare till min brors svärföräldrar. En jul fick jag nog av oredan att köra till olika ställen och nekade jag att följa med.
Sedan delades julen upp på olika dagar.
När vi hade skilt oss fortsatte vi länge att fira jul ihop i den gamla familjen, och det var ganska praktiskt, då ingen av oss hade gift om sig.
Nu sitter jag som en åsna mellan hötappar och hade tänkt att köra till Stockholm och dotterns, men vet inte om vädret blir bra eller om jag orkar. Det kan bli hemma eller hos min bror i Skåne också.
Förra året stannade jag helt enkelt hemma, men det var inte så kul när julaftonen väl var där, och året innan var den Nye här.
Jag tycker att det är jobbigt med krav i samband med högtider!
Det är vackert med alla ljusstakar och alla juldekorationer i husen runt omkring här och ganska mysigt att julpynta.
Men nog är det lugnare med vardagar!
1 kommentar:
Vi firade alltid jul i den lilla familjen, mamma, pappa och vi barn. Mamma var mycket noga med att inga julklappar fick delas ut, innan berättelsen om hur Maria blev havande samt julevangeliet hade lästs. Jag fick läsa en psalm, som jag hade lärt mig i skolan.
Som vuxen bojkottad jag ofta julfirandet och det var en fantastisk upplevelse att vara ehlt ensam på vägen med glittrande vit snö under stjärnorna. När jag inte körde lastbil under juldagarna tog jag en tur med personbilen.
Mot slutet av mamma och pappas levnad började jag åter fira jul tillsammans med dem, som förr med Maria bebådelse och Betlehem, med det var mest för deras skull.
Julen är en konstig högtid, när alla sluter sig i sina familjeskal.
Skicka en kommentar