I natt har jag varit irriterad. Det är ju helt sjukt i denna bloggvärld att folk tar sig friheter och går hur nära eller är hur kränkande som helst, som om det inte fanns personer bakom det skrivna, personer som lever i sammanhang, kanske med varandra. Men kan ana att det är människor som har problem genom att vara okontrollerat distanslösa, men då borde de veta detta och inte härja fritt utan hålla sig på sin kant.
Smicker sitter bra hos en del, och ju mer narcissistiskt lagd man är, desto mer suger man åt sig. Då bortförklarar man också den kritik man får från annat håll med att det är något fel på dem som ger kritiken.
Till slut skickade jag mejl till en gammal själasörjare. Inte för att jag tror på respons numera, men det kändes som en säkerhetsventil. Då var jag riktigt uppretad.
Jag har fått nog! Jag tänker inte längre ta min tid till irritationer på personer som alldeles uppenbart spelar ut sitt psykiska illamående på bloggarna! Det får de fortsättningsvis göra utan min inblandning!
Om man lever ett så tunt liv att man endast blir synlig genom provokationer ute i bloggvärlden, ska man kanske i första hand fundera över hur ens liv ser ut och försöka förändra detta i grunden! Det ser ut att vara hög tid på de skepp som helt klart verkar vara sjunkande! Där handlar det sällan om saken, utan allt ter sig som ett enda stort rop "Se mig! O, se mig!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar