Ibland när jag hör gravida tala om sin nedkomst blir jag ytterst förvånad. Är unga kvinnor (ja, de är inte ens säkert unga) helt omedvetna om risker och vad som kan hända med barnet/fostret?
Själv lät jag ingen köpa någonting (ja förutom vagn och säng) till vår förstfödde förrän han var född. Ja, då var det ju lite komplicerat, för han föddes på pingstaftonen, och på den tiden var inte affärerna öppna på helgerna som nu.
-Nu ska jag vara hemma ett år, kan man höra från någon som har någon månad kvar av sin graviditet.
Jag skulle önska att de lade till "Om Gud vill", för så är det ju.
I min vän/bekantskapskrets finns flera fall där barnet har dött just före födseln. Själva förlossningen är ju också riskabel, och hur kan man garantera att barnet är friskt?
De optimistiska blivande mödrar verkar flyta runt i den bästa av världar.
Men så enkelt är inte livet alltid, inte!
Bara om Gud vill!
6 kommentarer:
Jo de vet men tänker inte som vi med den fostran vi fått.
Om du visste vad jag reagerade för den amerikanska seden med baby shower. Men jag kunde inget säga.
Tror du att de vet, Vally? Jag visste inget, men jag var ju allmänt ängslig för vad som kunde hända. Hade jag vetat vad jag vet idag, så undrar jag om jag hade vågat skaffa barn. Men nutida gravida verkar inte ens vara normalt ängsliga, utan helt coola.
Men är inte baby-shower som ett barndop fast utan dop? Så var den baby-shower jag har varit med om.
Vad är baby-shower? Är det ett icke-konfessionellt dop i kyrkan, eller vad? Det är skräp med våra tiders ateister, som inte klarar sig utan religiösa ceremonier. Eller har jag missförstått vad det handlar om?
Min dotter har fått tre stycken ordnade för sig.
Någon väninna sammankallar gemensamma kvinnliga bekaqnta och man har med presenter till barnet som skall födas. Ni kan förstå att jag reagerade första gången.
Namngivningskalas kallas det andra Det finns säkert fler benämningar.
Men i allmänhet brukar det ju gå bra med födseln.
Jag har varit på en baby-shower som var i stället för ett dop efter barnets födelse. Kvinnan var från Canada.
Det andra hade jag blivit rädd av!
Ja det var lite kymigt.
Som sagt vågade jag inte visa vad jag tänkte.
Skicka en kommentar