lördag 28 juli 2012

Finns det konkreta, andliga tecken?

Jag vill gärna ha respons på detta om du har egna erfarenheter.

För tolv år sedan var jag med om något märkligt. I min trädgård stod en fjäder i gräsmattan nerstucken en dag. Inget konstigt med det, för sådant händer. Det konstiga var att ett par dagar senare stod en fjäder till på motsatta sidan av huset på samma sätt. De kom på det sättet att inrama mitt arbetsrum.
När jag såg de här fjädrarna påminde de mig om fjäderpennor, och jag fick en underlig känsla av att jag skulle höra av mig till en viss person.
Kort därefter uttalade sig denne i en tidning om något och sade att det skulle vara som att börja skriva med fjäderpennor. Då skrev jag.

Sedan hamnade jag ständigt på fjädrar (riktiga, faktiska, inga synvillor) på de mest märkliga ställen, som inne på en toalett, på min yttertrappa, ofta precis där jag skulle sätta ner fötterna, även under tak som i tunnelbanan Människor i min närhet lade märke till detta. (Obs! De som jag hade sällskap med såg också fjädrarna! Jag skriver inte om hallucinationer!)

Samtidigt kunde det hända att det kom fåglar på ett underligt sätt på mitt fönster. Hela tiden kändes det som om dessa saker var en sorts tecken till mig. Och nu ska du veta att jag inte är vidskeplig. Ja, möjligtvis spottar jag,för säkerhets skull,tregånger lite lätt så där om en svart katt springer framför bilen, men annars har mitt liv inte den sortens ingredienser

Så småningom försvann de där fjädrarna från mitt liv, och jag tror inte att det bara var som att jag inte såg dem längre, för det hade jag nog gjort om de hade funnits där som tidigare.

Men nu har de börjat igen. Igår stod en sådan där fjäder rakt ner i marken utanför mitt arbetsrum. Och jag har gått på många fler de senaste dagarna, rakt i min väg.

Det finns människor som tror på att vi kan få tecken genom naturen. Och det finns de som tror att detta är nonsens.

Finns det något jag borde göra?

8 kommentarer:

Anonym sa...

Tips!

http://langecom.wordpress.com/2011/03/02/hur-var-hjarna-lurar-oss-hela-tiden/

Mönsterseeende utan kritisk analys är farliga grejer! Särskilt om man är t ex uttröttad, isolerad från omvärlden, stressad, påverkad av alkohol, droger eller mediciner (kortison, parkinsonpreparat eller antidepressiva, t ex), eller av någon annan anledning har en tillfällig eller permanent förhöjd nivå av dopamin eller extremt stor aktivitet i hjärnans dopaminreceptorer.

nya tant lila sa...

Nu måste jag skratta!
Vår tids stora sjuka är väl knappast att se mönster! Vår tids sjuka är att människor lever i en snuttifierad värld där saker inte har något som helst sammanhang!

Jag är inte uttröttad, tar inga som helst mediciner, och jag är inte på något sätt isolerad från min omvärld.
Och inte hallucinerar jag heller! Fjädrarna finns alldeles uppenbart, och det kan de människor som fanns i min närhet- och tyckte att det var obehagligt- för tio år sedan intyga.

Jag återkommer om detta, nu måste jag förbereda mig för jobb.

vally sa...

Det är endast du själv, som kan tolka det du ser.
Lite märkligt att fjädrarna fanns på folkfrekventa platser, men du var ju också mer observant än vanligt, just då, kanske. Andra såg dem inte.
Det är så löjligt att man försöker förklara sånt här för en annan människa.
Ateisten hade inte skänkt saken en tanke.

nya tant lila sa...

"Andra såg dem inte". Var får du det ifrån, Vally? Det är klart att andra såg dem! De som var med mig noterade att det ofta fanns fjädrar där jag gick. Det var inga hallucinationer!

vally sa...

Du missuppfattar mej eller som man skall säga. Jag uttrycker mej oklart.
Ha det bra

nya tant lila sa...

Aha, du menade såg i betydelsen att de andra inte noterade dem?
Ursäkta!

vally sa...

Precis kära du.
Du behöver inte be om ursäkt.
Det är mitt signum, att säga halvkvädna visor.
Till min makes stora förtret.

vally sa...

Precis, vännen!
:-)