Jag var inte den mest diplomatiska människa han hade mött, sade någon som var satt att driva mina fackliga rättigheter en gång. Nej, det är jag inte, för jag orkar inte trixsa och tänka ut och vara strateg.
Dessutom kan jag inte låta bli att vara whistle-blower när jag ser något som är fel. Det kunde jag inte i grundskolan heller, så jag har två varningar därifrån. Man ska buga och bocka, hålla med och på sin höjd prata skit i korridorerna. Det var påpekande om det där skitpratet i korridorerna som gav mig den andra varningen. Jag hade kränkt någon som jag upplyste om förtalet i korridorerna, för att hon skulle reagera. Då blev JAG varnad!
Jag ska sätta varningarna inom ram, för de tyder på mitt mod! Och inte fick de någon praktisk betydelse heller.
Feghet kan man se överallt. Inom kyrkan är den frekvent. Vill ni se exempel ska ni gå in på http://bloggardag.blogspot.com och titta på alla anonyma kommentarer på Dags senaste inlägg! Fantastiskt!
Många är garanterat präster.
Det är de som är jordens salt! De som ska gå i en frälsares fotspår, en frälsare som var så orädd att han blev korsfäst!
Korsfäst blir ingen av de här fegisarna. De sitter i sin falska självbild och äter sina middagar i en förkvävande borgerlighet, fyllda av rädsla. För vad är fegheten annars beroende på?
Sådant här väcker bara mitt förakt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar