Den nu föreslagna partiledaren för S, Håkan Juholt, tror jag är ett mycket klokt val. Under mina år i Oskarshamn hade jag ibland samarbete med Håkan, som då arrangerade internationella konferenser på folkhögskolan, där jag var rektor. På den tiden hörde vi till samma parti. Jag upplevde honom som en seriös och klok person, en människa som jag, som f d sosse, lugnt skulle kunna förknippa med en gedigen socialdemokrati. Ja, det var faktiskt så att jag mycket tidigt i debatten om en ny partiledare på en s-blogg föreslog den mannen för mina gamla partikamrater. Och många fler har tydligen tänkt som jag, även om det dröjde innan hans namn dök upp.
Man kan ju vara blind inom partiet, tänkte jag.
Ibland slår mitt gamla S-hjärta på nytt.
Ett parti, som har sina rötter i fackföreningsrörelsen, kan nog inte komma framåt genom en akademiker, som plöjer fram i full fart för att få uppmärksamheten riktad på sig själv och framstå som duktig, för att nå partiledarposten. Det är inte så man arbetar inom det partiet. Folk utanför partiet kan således skriva hur många upprop som helst på Facebook, det håller säkert inte ändå.
Socialdemokratin behöver en person som på något sätt kan personifiera ideologin i sin utstrålning och sin personlighet. Detta tror jag man når om man väljer Håkan Juholt. Partiet är bara att gratulera till det förslag valberedningen har kommit med!
1 kommentar:
Intressant. Jag tror att Alliansen inte minst "mitt" parti Moderaterna behöver en bra opoosition för att må riktigt bra. Nu har det varit spel mot ett mål varav följer en viss stöddighet och bristande sopande utanför egen dörr.
Skicka en kommentar