Den ene kändisen efter den andre träder fram i media och berättar hur de i barndomen/ungdomen har blivit mobbade. Ofta har de flyttat och kommit till en ny ort, kanske samtidigt som de har stuckit ut på något sätt och varit duktiga i något som fått andras avundsjuka och ovilja att växa.
Är det som kompensation för detta som de sedan har jobbat för offentliga framgångar?
Det är så klart inte lätt att komma ny till en plats. Det är det inte när man är ung och inte heller i vuxen ålder. Många har erfarit hur man har kommit ny till en arbetsplats, där det har funnits ett väl inarbetat gäng, och blivit betraktad med misstänksamhet och avogt bemött.
Kanske tänker man inte på hur utfrysning kan gå till i dess mildare form. Man blir inte lyssnad på, man blir inte medbjuden och man blir inte vald. Speciellt händer väl sådant på mindre orter.
På många sätt är nog storstäder bättre när det gäller den här typen av utfrysning. Folk intresserar sig inte för andra på det viset att det blir intressant att frysa ut dem. De har nog med sig själva i ett hårt uppdrivet tempo.
Det tog lång tid för mig, när jag som inflyttad storstadsbo hamnade i byar, att börja förstå mentaliteten. Om man nu någonsin gör detta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar