Och han gick ner på knä och friade!

Gång på gång läser vi hur en kvinna - ofta kändis på något sätt -berättar hur hon har väntat och väntat på att mannen, som hon sällskapade med, skulle fria. Och så - äntligen !- har mannen kommit till skott, gått ner på knä och friat till henne, oftast med en medhavd ring!
För mig, uppvuxen i kvinnofrigörelsens tid verkar detta helt befängt. Jag har aldrig hört talas om någon i min egen vänkrets, i min ålder, som har haft en man på knä framför sig!

Fast jämställdheten gäller kanske inte i så viktiga livssituationer? Då ska man kanske falla tillbaka i en urgammal kvinnoroll och passivt vänta på att karlen ska komma till skott! Eller? Puh!