Att inte veta någonting om någonting

Ja, som rubriken säger känner jag det ungefär nu. Jag är bara trött. Politiken känns som kaos, alla verkar ha gripits av maktbegär och vansinne. Utan att vara socialist kan jag tycka att det är tråkigt att vissa reformer i S-budgeten inte genomförs, även om jag själv inte skulle gynnas av deras budget.
De där pensionärerna som får sänkt skatt utesluter nämligen en tredjedel och till dem hör jag. Och jag gynnas inte av höjd bensinskatt och höjda elpriser, vem gör det för övrigt?
Mitt privata liv går rundgång och inte heller där ser jag några vettiga linjer. Och snart är det jul!
Jag kan inte begripa varför jag, som sitter så mycket ensam, plötsligt måste bli vansinnigt social och fara iväg långa sträckor. Man kan väl umgås andra dagar, då det inte är så mycket trafik eller så många resanden. 
Tanken att strunta i att det är jul slår mig ibland. Jag fick upp en ljusstake och ett par adventsstjärnor, men tänk om jag skulle skippa julmaten på julaftonen, strunta i att umgås med någon, äta något helt annat och bara njuta av min privata julstrejk! Ja, julkrubban kan jag ju sätta fram! Och så kan katten få sin julfilt!