Bussresor befolkas ofta av äldre människor. I tre dagar har jag träffat seniorer på resa. I onsdags var det tyska gäster, och idag och igår guidade jag en grupp från Linköping.
Det är fascinerande hur alerta och på hugget många pensionärer är. Och intressanta. De sitter inte hemma och gnäller inte, utan de har skapat sig gemenskaper och gör saker tillsammans. En kvinna berättade att hon hade besökt alla landskap i Sverige tidigare, bara Blekinge återstod, och nu har hon besökt detta också.
Pensionstiden är fantastisk, så länge man får vara frisk. Då kan Livet börja...
Den här gången var det många f d lärare med. Det märktes för de frågade mer än vad gästerna gör annars. Man lär sig mycket själv också, inte minst genom deras frågor.
I övrigt har jag varit i diskussion med vår kantor, som alltså hade annonserat det hon ansåg vara en musikgudstjänst som en vårkonsert med Fri entré, som jag skrev tidigare.
Jag är inte alls säker på att man garanterat möter Gud i känsloupplevelser. Tvärtom tror jag att det kan vara att gå ut på djupt vatten att förväxla känslosuggestion med andlighet.
Och jag vill INTE ha en kyrka i underhållningsbranschen. Den kan andra aktörer syssla med
Slutligen slutar jag inte att förvåna mig över hur kyrkligt anställda ibland verkar inbilla sig att de och enbart de tjänar Gud i sitt arbete.
Med tanke på hur Svenska kyrkan ser ut med bråk och utlösningar skulle det ju vara bedrövligt om så vore fallet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar