Eftersom jag har besvär med besvärlig hosta kasar jag runt här hemma utan att egentligen ta mig för något vettigt, och då blir det lite extra tv-tittande och bloggskrivande. Så har jag just nu sett reprisen av "Nyfiken på" med Per Gahrton. Det var ju en intressant intervju.
Men, i den intervjun berättade också Per Gahrton hur miljöpartister blev behandlade när de först kom in i riksdagen. De blev av många utfrysta, osynliggjorda, och man kunde börja bläddra i papper i utskotten om de äntligen hade fått ordet, som de inte alltid fick, för man låtsades inte se dem. Rena rama härskarteknikerna alltså, utfrysning och mobbning! Det är ju så som Sverigedemokraterna blir behandlade idag, vilket den intervjuade också sade att han hade tänkt på.
Alltså förekommer det regelrätt mobbning i Sveriges viktigaste demokratiska forum! Och denna mobbning handlar alltså inte alls enbart om missnöje med ett parti som man ser som främlingsfientligt utan är alltså tema med variationer, som har förekommit länge. Alltid?
Vad är detta? Och man kan förfasa sig över barns och ungdomars mobbning av varandra! Det är ju, som jag ofta har sagt och skrivit, vi som vuxna som är barnens och ungdomarnas förebilder. Vilka förebilder! Man skäms på riksdagsmännens bekostnad! Verkligen botten!
3 kommentarer:
Miljöpartisterna trodde att riksdagen var en skoklass, och de själva var lärarna, vars undervisning ingen elev fick ifrågasätta eller kritisera. Det är väl klart att de kände sig mobbade med den inställningen. Man är ju skyldig att lyda läraren?!
Mp har därefter själva lärt sig läxan så pass att de numera begriper att man måste vara, eller ingå i en majoritet för att få de riksdagsbeslut, som man vill ha. Det räcker inte med katederundervisning från riksdagens talarstol.
Jamen Lisbeth, sådär är det ju överallt!
Skolan t.ex.
Jovisst förekommer mobbning på väldigt många ställen, men jag tycker ändå att jag förväntar mig mer av riksdagsmän.
Skicka en kommentar