Dag S. har fått en erinran från Domkapitlet i Växjö för sina utfall och misstänkliggöranden mot den nyvalda, tillkommande ärkebiskopen. Detta tycker inte jag är konstigt, för det sätt som han har ifrågasatt henne på är definitivt inte lämpligt, inte för en präst inom Svenska kyrkan och inte för någon annan heller. Det är en sak. Men med en åsnas envishet insisterar han på att han tror att det finns saker som mörkas i hennes bakgrund.
Detta tycker jag att han i så fall borde försöka undersöka eller få undersökt. Det är naturligtvis väldigt irriterande för någon om man tror att man ser sanningar som inte andra ser.
Det är inte lätt att vara whistle-blower! Det har nog alla vi som har försökt oss på den rollen fått erfara. Även om många har tyckt som vi innan vi kritiserade något, så finns det en stark tendens till att folk backar när det väl gäller.
Jag försökte få uppmärksamheten på den mobbning som förekom på de högstadieskolor där jag jobbade. Kanske gick jag också fel tillväga då. Jag vet inte, men jag fick två varningar för mitt agerande. De rörde mig knappast i ryggen.
Någon tyckte att jag skulle sätta dem inom glas och ram.
Det kanske jag gör en dag- om jag hittar dem, för jag vet faktiskt inte var de finns.
Jag såg det hela som ett sätt att få tyst på mig.
Och så fortsatte mobbningen...
Igår tänkte jag på de anställda i ledningsställning som på ett eller annat sätt blev utmanövrerade. Var inte detta ett tecken så gott som något på att något inte stod rätt till?
Men sådant begriper inte kommunalpolitikerna! De kan alldeles uppenbart inte identifiera mobbningstendenser på arbetsplatser, trots den utbildning de säger sig få.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar