Teologiska diskussioner och debatter om tro är inget som intresserar eller fascinerar mig. Dels har jag svårt för att följa med i dem och dels är min gudstro helt annorlunda.
Den bygger närmast på en förnimmelse av något jag inte förstår, men som jag upplever finns. En kraft i tillvaron som också emellanåt bryter in på ett alldeles påtagligt sätt i ens liv. Men jag har också, som jag har skrivit flera gånger, en straffande Gud. Honom har jag med mig sedan barnsben. Gud låter inte saker passera hur som helst.
Men inte skulle jag kunna fundera över om Maria och Josef hade sex efter Jesu födelse! Det inser jag är helt absurt att tro att man vet. Jungfrufödseln är en förutsättning för att Jesus var Guds son för mig. Inget speciellt att fundera över det heller. Det är så många konstigheter i världen som jag inte begriper, så varför skulle jag begripa just det?
När jag har varit i katolska länder har jag ofta fascinerats över hur människor på ett naturligt sätt har besökt sin kyrka, tänt ett ljus och bett en bön. Jo, det har jag också gjort här, och det görs ju också, men det är ju inte så vanligt. Tvärtom är många kyrkor låsta och tillbommade för att man ska akta dyrgriparna i dem!
Jag behöver inte stå på huvudet i texter och bolla min tro mot andra och testa av vem som har mest rätt.
Tron är för mig tillit. Den bär jag med mig i mitt inre, och den har faktiskt inte andra människor med att göra!
2 kommentarer:
Jag tycker också att det är trist att de flesta kyrkor nu är låsta och larmade. Det är kanske inte bara stölder som hotar. Det är risken för vandalism och mordbrand. Utomlands verkar det finnas folk i kyrkorna hela tiden. Gummor som städar och pyntar. Nån som säljer kort...
Fanns det volontärer som ställde upp kanske vi kunde ha fler kyrkor öppna.
I Heliga kors kyrka i Ronneby har man haft vandaler, och där ska man (vet inte om det redan har blivit så) efterfråga frivilliga som ställer upp.
Skicka en kommentar