De där rädslorna har försvunnit. Om man nu bortser för ängslan för mina barn och deras respektive är nog min största rädsla; människor.
Värst tycker jag att de människor är som är totalt destruktiva i sin livsstil. De som har satt i system att ständigt såga och håna andra. Det kan gälla deras prästkollegor eller (andra) människor som avviker från dem själva. De som sitter högt på tronen i sin egen lilla, förljugna värld, där de är de härskare som de inte har lyckats bli i sina liv.
Gå in på ölandsprästens blogg! Där har ni flera av dem! Där dansar djävulen tango varje dag med dessa hånfulla människor! Och inte nog med detta, de påstår sig vara de enda rätta teologerna och/eller troende, de enda som vet vad en kyrka är.
Just nu håller de för fullt på att håna den kommande "Världens fest", en sammankomst inom Svenska kyrkan som ska hållas i Malmö i helgen och som många lägger ner ett seriöst och engagerat arbete på för att sprida glädje och evangelium.
Men detta passar så klart inte dessa frustrerade och surmagade personer som fyller inlägg och kommentarer med sina nedvärderingar, och trakasserar de kolleger som lägger ner tid och engagemang för att försöka göra något bra för andra människor! Usch! Vad jag blir trött när jag läser deras kommentarer!
Vilken tur att Kristus inte var en högfärdig översittare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar