Gräver den internationella Svenska kyrkan egentligen kyrkans grav?

Vi ser fenomenet på många håll, nämligen hur man på kyrkligt håll riktar sin uppmärksamhet på ett internationellt samarbete, och hur detta intresse och detta arbete mer och mer tar över verksamheten.

Det är väl bra med den världsvida kyrkan och allt det är, men...

Svenska kyrkan har problem på många håll med medlemsflykt och tomma kyrkor vid gudstjänsterna. Här, i min församling, är vi ganska förskonade. Man får nog vara nöjd med gudstjänstbesöken och aktiviteten här.
Men när jag ser ärkebiskopen på bild, stående på Stortorget i Malmö vid  "Världens fest", glatt leende och i samspråk med utländska gäster, så tycker jag kanske att han i stället borde fokusera mera på den inre växten i vår egen Svenska kyrkan.Där, i konflikthanteringen och gedigenheten finns väl, som jag ser det, väldigt mycket övrigt att önska.

Att fylla på ett inre tomrum med yttre stimuli brukar nämligen på sikt mest ge tomhet och inte verklig växt.