Igår avbokade jag e-post från Viktväktarna. Varför jag får den vet jag inte riktigt, men jag minns så väl hur det var när jag gick hos dem för flera år sedan.
Nu vet alla som känner mig att jag gillar mulliga människor, både män och kvinnor.
Då kom det dit snygga, yppiga kvinnor med bröst, höfter och bak och efter några veckor hade de förvandlats till rena fågelskrämmorna med hängande, tomt skinn. Och vad hände då? Jo, detta APPLÅDERADE folk! Jag bara rös inför tanken på målvikten!
Igår fick jag ett mejl från dem med en sådan där sedelärande historia om hur en fullt normalviktig tjej hade gått ner 14 kilon och förvandlats från att i mina ögon ha varit snygg till något som snarast såg anorektiskt ut.Då fick jag nog av deras utskick.
När jag gick där försökte jag förklara för dem att jag absolut inte ville nå deras målvikt för mig, för den skulle jag absolut inte se bra ut i.
För övrigt är naturligtvis allt prat om dieter hit och dit bara meningslöst. Saken är enkel, som mina barn brukar säga till mig. När man gör av med fler kalorier än man sätter i sig, då går man ner i vikt! Man behöver inte krångla.
Och, som jag brukade säga till de magra, rynkiga damerna som jag jobbade med de sista åren
- Det är inte just den lilla kakan till kaffet idag som du kan bli tjock av!
För ni vet hur det är.
- Å, jag skulle ju egentligen inte äta det här....
Fånigt och tröttsamt, för då behöver man ju inte sätta sig vid kaffebordet. Vem tvingar en? Det skulle ju vara förfärligt om någon blev tjock av den lilla kakan! Eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar