Först vill jag skriva att naturligtvis finns det situationer då en abort är enda lösningen på en situation.
Men i Sverige har vi ca 38 000 sådana situationer årligen, och det är därför man kanske borde reagera.
Aborter har nämligen mer och mer kommit att ses som enbart en fråga för kvinnan.
I ett politiskt parti, där man säger sig värna om de allra svagaste, borde det vara en självklarhet att också värna om de ofödda. Men när nu den nya partiledaren talar om en nollvision för aborter och på nytt tar upp den fråga KD även tidigare har ställt sig bakom, nämligen en samvetsklausul för de sjukvårdsanställda som inte vill medverka vid aborter, så höjs ett ramaskri, inte minst från folkpartister. Sådant var det starkaste skälet till att jag lämnade det partiet för tre år sedan. Jag orkade inte med ett parti som var totalt sekulärt.
Den diskussion som detta uttalande av KD-ledaren har gett visar med stor tydlighet HUR sekulärt detta land är. Man verkar inte ens tänka tanken att detta att ta död på en levande varelse för vissa människor kan vara ett stort trauma.
Det är väl för att rädda liv som man jobbar inom sjukvården! Inte för att släcka liv.
Jag hoppas att KD på sikt ska ta i den brännande frågan om att sänka abortgränsen i Sverige till den normala nivån i Europa (där det finns laglig abort) nämligen till 12:e veckan. En del länder har till och med 10:e!
Varför ska vi även i detta falla utanför ramen för det som andra europeiska länder gör!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar