Omhändertagen

Det finns en tendens hos mig att slarva med mig själv. Att inte gå till husläkaren på tre år är sådant slarv. När det visade sig att jag behövde vård, fattade jag det. Och för första gången på länge, länge kände jag mig omhändertagen när jag satt med en sköterska för information i bortåt två timmar. Nu måste jag skärpa mig!

Igår råkade jag hitta gamla manus, som inte hade blivit antagna av de förlag jag hade skickat dem till. Kanske ger jag upp för snabbt. Två förlag och sedan har jag fått nog.
Jag ska nog ta påsken till att titta igenom dem och se om det inte är något användbart i dem. Det jag läste igår var faktiskt bra!
Fast jag skriver ju på andra ställen, där mina alster blir publicerade. I Groblad, Skrivarklubben i Blekinges tidskrift, som kommer fyra gånger per år, (Man kan prenumerera på den.) och i Gåspennan, som ges ut av Tingsryds skrivarklubb.

Och så får jag titta på hur det växer i trädgården, även om det är få av de lökar jag sätter som kommer upp. Vart de tar vägen vet jag inte.
Detta är min egen vitsippsdunge i trädgården.