Det är sällan jag åker tåg. Förra gången var i julas, och då var det första gången på mycket länge. Jag blir rastlös när jag sitter på tåg, och dessutom gillar jag att köra bil. X2000 kan jag dessutom inte åka utan åksjuketabletter.
Men av olika skäl åkte jag tåg igår, i fyra timmar tur o retur.
Och då tänkte jag på hur vårt samhälle har blivit. Alla satt med sina iphones, smartphones och datorer. De var hela resan någon annanstans än på tåget, skrev de inte så surfade de eller talade i telefon eller också jagade de ström i taket på tåget.
Själv gör jag ingenting, jag bara sitter där. Jag nekar att ha en telefon där jag är uppkopplad hela tiden. När jag går hemifrån stängs datorn, och så får det vara tills jag återkommer. Men så småningom kommer väl behovet att hela tiden vara på internet att dyka upp hos mig också. Än så länge får det vara så här. Jag känner mig både gammal och klok i detta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar