Som aktiv socialdemokrat tyckte jag inte om allmosor. Människor skulle ha sin rätt och få leva på lika villkor och inte ges allmosor. Men vi tycker ju om att känna oss goda! Och visst är vi väl goda när vi ger tiggarna pengar? Och den där mannen som kom till lägret i Mercedes och hämtade något existerar säkert inte, eller hur? Eller de unga män som sitter och tigger och på kvällen går som vanligt folk på krogen, som folk har sett, finns väl inte heller? Eller?
Och det är klart att tiggarna skickar de där enkronorna som de får i burken hem till sina barn. För de går väl i skolan för svenska enkronor, som ingen bank växlar in? Eller de kanske går till Forex? Men de finns väl inte överallt?
Tiggeriet har förekommit länge fast i andra former. Tidigare fanns det studenter som knackade dörr och visade upp en skylt att de var fattiga studenter, som inte kunde svenska och behövde pengar. Detta fungerade kanske, men så avslöjades det att det var en firma som de var anställda på och som hade denna metod att få in pengar. Sätten är många.
När jag en gång hade en grupp polska kvinnor, som jag undervisade i svenska, fick jag höra hur godtrogna vi är i det här landet. De skrattade åt oss. Kvinnorna var mest sådana som var gifta med svenska män.
Jo, jag tror nog att många skrattar åt oss. Men vi kan ju slå oss för bröstet och tänka på hur GODA vi är. Vi hjälper ju både människosmugglare och rika akademiker från Syrien. Men de fattiga i det landet kanske hade behövt lite av den hjälpen? De som inte har råd att betala 50 000- 100 000 för en smuggelresa hit.
Och vad händer med de fattiga biståndsländerna som blir utan de pengar de tidigare fått för att dessa ska gå till rika syrianer i Sverige?
Nog är det väl slutligen också behjärtansvärt att våra skattepengar ska gå till att avprogrammera terrorister som efter krigstjänst återvänder till det omhuldande Sverige!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar