Det finns en stor risk när drevet går om en att det blir tyst och tomt omkring en. Människor blir rädda eller de är fega och drar sig bakåt. Du blir ensam. Själv råkade jag aldrig riktigt in i ett drev, för jag öppnade med pressen själv. Något lär man sig när man sysslar med journalistik. Men det som gick var jobbigt nog, även om man nog kan tycka att jag fick sista ordet så att säga.
Att jag reagerar och försöker hjälpa andra beror på att jag känner konsekvenserna av ett försök till eller en social mediasågning. Det blir alltså tyst omkring en, i vart fall ett tag tills man har rest sig igen. Och det är nog alltid en uppförsbacke att gå i.
Det kan bli som om du är pestsmittad för ingen gillar en loser.
Jag drev inga ärenden rättsligt, sådant orkar jag inte med. Det var bättre att försöka komma igen på annat sätt.
Med purfärska akademiska språkbetyg, ("Det är svårt att läsa språk på universitetet" konstaterade en ung närstående när jag började på tyskan. Det skulle jag veta liksom.) som jag kompletterade min examen med, och med VG på det mesta (var högsta betyg), surfade jag lätt in på nya jobb trots att jag var 57 år gammal.
Men det är mycket lätt hänt att gamla händelser ligger en i fatet.
På min första skola fanns det kolleger som kände f d rektorer på den skola jag kom ifrån.
- Är det sant att de betalade XXX för att bli av med dig? frågade en elev en dag.
- Nej, svarade jag, de betalade XXX plus 30 000 kronor.
Då teg han.
Sådant här får man vara beredd på.
Du blir stämplad, det måste du veta. Det kommer an på dig själv om du ska leva upp till de stämplarna eller skaffa dig en ny och annan identitet.
Nu har jag sett så mycket från min gamla arbetsplats att jag för länge sedan har insett att felet definitivt inte var mitt att det blev fel där. Och jag har också hört att min tid har beskrivits i positiva ordalag av anställda senare.
Men, vet media vad de gör med människors liv när de glatt förtalar och hänger folk? Vet reportrarna hur lång tid sådant kan ta att reparera, om det ens går att reparera?
Därför agerar jag.
För vi ska veta att ibland räcker det faktiskt att någon säger att saker inte är sanna, eller att man kan se saker på annat sätt.
Det kan räcka med en enda människa för att få stopp på ett begynnande drev.
Så är det vid drev, och så är det med mobbning i andra fall. Om inte alla är med på båten kan den helt enkelt sjunka av sig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar