Kristendom med skygglappar?

Leif Silbersky är jude, men vad jag tyckte att han var klok när han talade om sin tro häromdagen på TV. Han trodde på Gud som en som hörde böner, men han insåg att Bibeln var skriven av människor med färgning av den tid den skrevs under.
Så ser jag det också. Jag tror på Gud, men inte på Bibeln som Guds ord. Däremot tror jag på de berättelser om under och andra sätt som Gud ger sig tillkänna på för oss.

Halva natten har det diskuterats i det här huset om Jesus trodde på reinkarnation av Elia eller ej. För mig är de bibelcitat där han säger till sina lärjungar att Elia redan har kommit och åsyftar Johannes solklara(Matteus 11:14, Matteus 17: 9-13). Det handlar om en tro på reinkarnation av de stora profeterna - om översättningarna är tillförlitliga.
Svenska kyrkan slår bakut när man ställer frågor om reinkarnation. Den märkligaste förklaring jag har hört är att Elia inte skulle var Elia utan en sorts Elia-gestalt, "den Elia".
Utrensningen av allt som hade med reinkarnation att göra från kyrkomötet i Konstantinopel år 553 lever stenhårt kvar.

Har ni tänkt på hur det lär ha sett ut i läroböcker i gamla Sovjet? Eller hur man gjorde bokbål i Kina och i Tyskland på 1930-talet och på många andra håll.
Vår egen historia skildras i vinklade historieböcker ur segrarnas perspektiv.

Jag är inte alls övertygad om att vi har den sanna och rätta läran i våra skrifter idag. Dessa skrifter är för mig producerade av män med ett syfte och en vilja att forma kristendomen efter sina egna huvuden. Vad är det som har gått förlorat? Känslan av att något viktigt inte längre finns kvar i vår lära släpper mig inte.