Italienskt syre

Ibland måste man få syretillförsel för att överleva.
En sådan får jag ibland från Italien, från ett förflutet som aldrig blev ett närvarande, men som jag ibland växlar några ord på mejl med och får några bilder ifrån. Ibland behövs bara små saker för att det ska bli lättare att andas!

Bättre

Idag mår jag genast bättre för jag har varit på en turismupptakt för Ronneby och mött en massa intressanta personer! Turism och turismfolk piggar upp! 

Nytt

Kolla gärna
http://lisbethbeselin.wordpress.com

Vår!

Här är det riktigt vårväder idag! Solen skiner, fåglarna kvittrar och vitsipporna har börjat komma i bokskogen.

                         och så lite vårblommor i trädgården.

Trevlig helg!

                                           Trevlig helg!

Från Brunnsparken i Ronneby

O, nej, så menade jag inte!

Den kyrkliga konsensus - strävan som finns är väl patetisk!
Kan den bli tydligare än den är när två kyrkliga företrädare vänder om i media. Owe Johansson, som är emot samkönade äktenskap och tydligen aktivt har arbetat mot dessa går med i demonstrationer mot förföljelse av ett nygift, homosexuellt par. Är han rädd för vad hans inställning kan ha bäddat för?
Hans biskop Per Eckerdal säger nu i media att han hade missuppfattat situationen, och nu skyller de på media!
Detta är enbart löjligt! Vi är väl många som minns hur Kalin- listan spred sig från de trakterna en gång... De ränderna går nog inte ur så lätt!
Men det är bra om SvD:s sätt att uppmärksamma missförhållandena gör att det kan bli någon liten ändring. I vart fall så pass mycket att prästerna slutar upp med öppen diskriminering och syndastämplar.


Vad är det för övrigt som gör att en del blir som galna när det kommer sex på tal? Är det ouppfyllda egna drömmar eller sorgen över en förlorad tid? Eller något man aldrig har fått i sitt eget liv?
Flera av de högröstade är ju faktiskt äldre män...
Och är ett äktenskap inte mycket mer än sex?


För vad kan vara så intressant med andra kärleksliv? Det begriper jag inte alls! Vad stör det dessa gaphalsar om andra människor får de rättigheter de själva har?
Den eventuella synden tar nog Gud hand om! För övrigt skulle det väl vara ytterst småaktigt av Gud om han hade ett så litet syndabegrepp som älskande människors sexliv.
I en värld där människor torterar och dödar varandra!


Tror man på fullt allvar att Gud har dikterat varje ord i Bibeln? Helt fristående från ett antal manliga kyrkofäder och män som Paulus? Makalöst!

Ta bort kyrkans vigselrätt!

Äktenskapet är inget sakrament i den lutherska kyrkan. Däremot är det ett sakrament i den katolska kyrkan. Trots detta är det inte katolska kyrkan utan staten som har vigselrätten.
Varför ska då Svenska kyrkan ha den?
Den används ju nu på många håll som ett förtryckarinstrument när man nekar att viga dem man inte anser bör vigas.
Det är hög tid för staten att vakna, och inte låta ovärdiga förvaltare spela med den rätt man har gett dem.
Alltså; ta bort vigselrätten från Svenska kyrkan!
Ett äktenskap är ett civilrättsligt ingående av samlevnad.
Vill man ha kyrkans välsignelse kan man få det separat från vigselakten.

När kyrkliga män gör en pudel

Nu försöker biskop Per Eckerdal släta över tillståndet i församlingen i Kinna. Han har samtalat med kyrkoherden Owe Johansson, och de är överens om att man inte ska försöka omvända homosexuella till heterosexuella. Det var väl bra!
Tydligen blev trycket för hårt på Kinnas kyrkoherde. Därmed kan också hans biskop försöka få det till att det hela inte var så farligt och att kyrkoherdens negativa inställning till vigsel av samkönade par inte indirekt blev orsak till förföljelsen och misshandeln av de nygifta männen där.
Alltså kan man konstatera att kyrkoherden verkar ha gjort en så kallad pudel och att friden har lägrat sig i stiftet- åtminstone tills det blir tal om en regnbågsmässa i Kinna, kan man förmoda...


Det här påminner mig om något. Jag kände detta starkt, och så kom jag på vad det var.
I Ronneby drev man 1679 en häxprocess mot tre kvinnor. En av dem blev förvisad, men två blev dömda till döden genom att brännas. Den äldsta dog av tortyr före bränningen. Men då trädde de kyrkliga företrädare, som hade lett häxprocessen, nämligen kyrkoherden, sedermera biskopen Knut Hahn och hans kaplan fram, och fick det till att kvinnorna först skulle halshuggas innan de brändes.
På grund av detta har de ansetts vara humana!!!
Det är väl bra om man kan hålla tummen i ögat på de där mörkerkrafterna som fortfarande lever ett under-ytan liv i Svenska kyrkan!
Men som vanligt är spyklubben igång på den före detta ölandskomministerns blogg för fullt redan nu på morgonen. Nu brinner det en riktig eld, så klart! Då får man upp ångan extra mycket! Här blandas Svenska kyrkans folk och katoliker i kritiken av det som man ser som förfallet inom Svenska kyrkan. Vad nu katolikerna har med Svenska kyrkan att göra! Kan de inte ägna sig åt det egna, eventuella förfallet i stället?
Fast en av debattörerna är nog klok, för denne inser att ingen seger är vunnen (för här är kyrkan en total maktkamp!), utan att det nog mera just kommer att ses som att kyrkoherde Owe Johansson har gjort en pudel och fått inrätta sig till en del i ledet, det vill säga att följa Kyrkomötets beslut utan ett hörbart trilskande under ytan!
För vad ska prägla kyrkliga sammanhang, om det ska vara rätt och passande, om inte just konsensus!
Därför ses naturligtvis ölandsprästen och hans fan club- som alltså också består av flera katoliker- mera som en kvarlevande reminiscens från en förgången och oupplyst tid, som snart totalt är passerad, även om en och annan mer eller mindre senil gamling kanske fortsätter att gagga ett tag till! Det får man väl ha överseende med så länge de är maktlösa i sammanhanget!


Och i natt har jag sovit jättelänge och känner mig ganska pigg nu!

Trött, tröttare, tröttast...

Finns det någon form efter tröttast? Till exempel allra mest tröttast? I så fall är jag det!

Ljus och mörker

Igår hade jag en bra dag. Först var jag på en trevlig lunch med två väninnor på mitt favoritmatställe i Ronneby, därefter tog jag en promenad i den härliga Brunnsparken, och sedan var jag på en mycket inspirerande akvarellmålning, där jag mötte personer som sysslade aktivt med konst och som har gallerier och är med på utställningar. Det kändes som ett lyft, och jag blev lite mindre trött mot vad jag hade varit tidigare.
Sen kväll satte jag mig sedan och läste blogginlägg och kommentarer om de utmärkta artiklarna i SvD om hur ett homosexuellt par blev förföljt efter sin vigsel i en liten kommun i västra Sverige. Kommentarerna om  denna artikel var ytterst osakliga och irrelevanta.
Då kände jag hur mörkret på nytt steg omkring mig.


Kristendomen kan inte bygga på hat! Den bygger på kärlek. Fylls du av hat och fördömanden ska du nog fråga dig vilken väg du går och vems språkrör du är! Hatet tröttar!

Kristendomen ska värma!

Nu tänker jag inte läsa några kyrkliga bloggar mera. Man blir ju bara på dåligt humör och bedrövad av en del av  dem.
De dryper i allmänhet av elakheter på kommentarstrådarna, och en del blogginlägg är inte heller precis i snällhetens tecken.


Usch och fy, vad är det här för skit!? Kristendom i praktisk tillämpning?

En av favoritplatserna

Idag fick jag tillfälle att ta en promenad i vår fina Brunnsparken i Ronneby, medan jag väntade på att gå på akvarellmålning.

Att leva insvept i hatfullhet

Jag är så trött, så trött. Och jag vet inte vad det är för fel på mig, och det vet inte min läkare heller, säger han. Jag ska motionera, men hur orkar jag dra mig ut?
Kanske är det en mental trötthet. Debattluften är kanske alltför fylld av hat, och hat tröttar. Jag borde stänga av, inte läsa, inte kommentera, utan gå ut i våren och titta på vårblommorna som har kommit upp.
Hur kan man förknippa kristendom med hånfullhet, avståndstagande och utestängningar? Kan det vara en form av evangelisation att bedriva propaganda för nazistliknande åsikter med Bibeln som tillhygge. Då ska vi nog fundera över Bibelns berättigande!
Nu ska jag stänga av och försöka fokusera på skönhet och godhet så att jag på nytt kan förnimma vår Herres närvaro i livet!
Det gäller att välja väg och rätt människor som omger en!

Jag väntar...

på någon som ska komma på en vit springare och befria mig och försvara mig!
Vad jag är trött!

Finns du?

Man tänker tillkrånglat i Blekinge

Jag kom hit från Skåne sommaren 1979 som lärare på folkhögskolan här i byn och föreståndare för de korta kurserna. Sedan veckopendlade jag i två år, innan jag blev riktigt bofast. Nu har jag varit här i 35 år, fast under de åren har jag jobbat på annat håll i nio år och endast haft mitt hus som ett fritidshus under de åren. På hösten 1999 kom jag tillbaka, och sedan har jag bott här. Jag är trött. Det blir man här. Man blir jättetrött. Varför? Jo, allting går så förtvivlat långsamt för en person med mitt temperament. Saker kommer ibland inte till skott. för vägen till målet blir så tillkrånglad och konstig.
Nu ska det storsatsas på turismen. Ska. Inte har. Alltid ska.
Då måste man bilda någon sorts omfattande bolag för marknadsföring och samverkan. Och så har man ändrat loggan, och nu får det inte längre heta; "Blekinge, Sveriges trädgård", utan nu ska det heta "Blekinge - underbara vatten."
Varför bygger man inte på det man redan har? Varför ska man arbeta bort något som är ett begrepp för människor på andra orter?
Varför sätter man inte igång med nätverksbyggande på andra platser i stället för att snurra i det egna med projekt och ett evigt diskuterande.
Min pensionärsförening har nu kommit med idén att man ska kunna få hjälp som anhörig till en sjuk eller som sjuk ensamstående. Så bra, tyckte jag. Fast det låg långt fram i tiden, för först skulle man få det till ett projekt, och så skulle man starta studiecirklar för diskussion och undersökningar av frågeställningar som har kommit fram vid kartläggning av behovet. Sedan ska man, om det finns behov, bilda en frivilligorganisation som grund för en handlingsplan.
Puh!
Kunde man inte bara ha några frivilliga och deras telefonnummer som kanske kunde ge en handräckning när det behövdes? Varför allt detta krångel?
I byn ska man också satsa på turism. Då måste man starta en turismutbildning! Helt sanslöst. Inte måste man starta en turismutbildning i ett län som dräller av utbildat turistfolk och guider som inte har fått jobb.
Det är alltså tillkrånglat! Man tänker invecklat på något sätt, överarbetar och arbetar nog många gånger därmed bort från målet.
Risken är därför stor att målet helt enkelt missas för att folk tröttnar på vägen när man aldrig verkar komma till skott.

Hur fostrades denna generation?

Anna skriver:

21 mars, 2014 kl. 5:22 e m

Jo, fast tant lila, din fästman tillhör för mig ”en av de värsta” när det gäller att gå på person och inte saken när det gäller den blogg du refererar till, och jag fattar inte heller att du finner dig i det du finner dig i – stå upp för dig själv, kvinna!. Som häromdagen, då i stället för att försvara dig mot helt vansinniga påhopp från ”katoliken”, påstå att det var för att jag ”hjälpt” dig som katoliken höll på som han gjorde och att det i och med detta fanns ett slags ursäktbar anledning. Förutom att ”katoliken” hade skrivit vad han skrev till dig innan jag kommenterade där, och då inte som ett svar på ”katolikens” påhopp utan på att ”HH” kallade dig ”lilla” så försvarar man ”sin kvinna” och håller inte på så där. Ta och sätt din egen fästman på plats lite, innan du klagar så mycket mer på tonen på bloggen du refererar till!
”Nu tant lila tänker jag inte tillåta några fler kommentarer från dig i detta ämne

Jag lägger ut den här kommentaren från Annas blogg. Den är ett svar på ett inlägg som jag gjorde apropå det meningslösa i att gå i debatt på en kyrklig blogg eftersom man som kvinna med avvikande åsikt ofta blir påhoppad. I vart fall är det ju meningslöst om man försöker driva teologiska frågor som någon sorts jämställdhetsfrågor. Det blir ganska så tröttsamt med det tjatandet!


Det lustiga är att i den här kommentaren försvinner allt jämställdhetstänkande plötsligt. Nu borde jag, som vilken liten oskyldig flicka som helst, bli försvarad! Tänk så långt en jämställdhetens profet kan vara från  jämställdhetstänkande!


Dessutom är det väl ganska magstarkt att en person i medelåldern har mage att uttrycka sig så här till en äldre person, är det inte det? "Stå upp för dig själv, kvinna!" Skriver man så till en äldre?  Har denna generation som Anna tillhör fullständigt missat de vanligaste uppförandkoderna? Många klagar, inte minst över hur de är som föräldrar i skolorna. Det är ju en respektlöshet som är häpnadsväckande! Inte konstigt om ungdomarna spottar tillbaka på folk med den här sortens uppträdande om de är lärare ute på grundskolorna!
Det var också den sortens kommentarer som jag för en tid sedan reagerade på när de var mot andra. Respektlösheten var påfallande!


Nu har väl "fästmannen"  gått i svaromål, trots att  jag defintivt inte begär att bli försvarad för konstigheter som någon katolik sitter och skriver på en blogg hos en präst i Svenska kyrkan. Det är ju faktiskt ingenting att bry sig om.

Och mina relationer hanterar och gränssätter jag utan inblandning av medelålders besserwissrar.

När narcissister kommer loss i bloggvärlden

Det händer att man i bloggvärldens kommentarstrådar inte riktigt kan hänga med i innehållet. Plötsligt drar diskussionen åt helt annat håll. Ibland får man själv vara med i den där dragningen för att någon har gått på en rent personligt i en diskussion och ibland anklagat en för de mest befängda saker.


Men så finns det de som tydligen har bloggskrivandet för att själva bli synliggjorda, inte för sina åsikters skull utan för att man vill ses som person. De tolkar allting i relation till sig själva och tror att varje skrivet inlägg handlar om dem och ingen annan. För andra som läser detta blir det naturligtvis tröttsamt. Vem orkar hålla på att diskutera en person som man kanske egentligen ser som totalt ointressant i all oändlighet? Och själva tror de att det hela är pikant och att de är otroligt häftiga och intressanta.


Okänsligheten hos de här personerna är alltså stor. Det ligger i narcissistens natur att inte riktigt kunna uppfatta omvärlden annat än i relation till sig själv.
Kanske borde flera vara noggrannare med att blocka en del kommentatorer- för de andras skull!  För de här människorna är lika tröttsamma som de som ligger i startgroparna för att få sätta tänderna i någon som de ser som lämpligt offer!
Nog finns det andra sätt att bli synlig än att vara oändligt tjatig på bloggarnas kommentarsfält!

Trevlig helg!

                      
                                            Trevlig helg!         

Bilden är från Bergslagen i Ronneby.

                                             

Spännande debatter

På en prästblogg, som jag följer, är debatten lika intressant och givande som vanligt. Klara ställningstagande från olika ? personer.

Anonym sade till Anonym som sade till Anonym. Nu har man börjat skriva som svar till någon "Anonym kl. 20.42" Var går löjlighetens gräns?

Någon frågade på bloggen var en "tant svart" hade tagit vägen. Det har jag också undrat. Men hon kanske förvandlades till en HH eller TT eller någon Charlie eller helt enkelt bara till Anonym kl. 19.40 eller något ditåt. Så har hon kanske bytt bloggvärldskön eller också var det så att hon redan från början var en karl som gillade att styra ut sig i kvinnoskepnad. Ja, tänk så spännande anonymiteten kan vara!

Det stormar i hetluften

Det tog mig drygt fjorton dagar att få bort inlägget på  KD:s hemsida i Ronneby, där det fanns personliga angrepp på mig efter artikeln, där jag hade förklarat varför jag lämnade lokalavdelningen, när man direkt tog in SD:s uteslutna ledare i R-by i styrelsesammanhang.
Jag vet inte hur många mejl jag har skickat och hur många av dessa som har blivit obesvarade. Några har besvarats.
Till slut hittade jag en mejladress till den som hade undertecknat inläggen, och vi fick direktkontakt, och inläggen är nu borta. Jag hade också draghjälp från centralt håll inom KD, där de alltså inte gillade att det låg personliga påhopp på en lokal hemsida.


Det händer att jag får höra att jag är modig, men det är jag inte. Jag håller bara inte tyst när någonting behöver sägas. Men visst får man påläst ibland. Någon gång utbryter full storm, och den får man försöka stå i och samtidigt tänka klart.


När debatten blir osaklig och personlig i stället, är det tråkigt, och det händer tyvärr då och då.


Många gånger tänker jag på vilken brist på charm svenska män har. Även en gammal kvinna skulle behandlas på ett helt annat sätt i Sydeuropa. Svenska män har mycket att lära om kvinnor! Man kan ju förstå att de har svårt att handskas med oss! De begriper sig ju ibland inte alls på hur man ska uppträda!

Insändare idag

Idag har Blekinge läns tidning tagit in min insändare
 om ideologibristen i de politiska partierna. Jag är mycket nöjd med utrymmet den fick!
Den finns också på www.sydostran.se    se Opinion  se insändare Sydöstran  den 10 mars.

Segrarmakten skriver historien

När jag gick i skolan, för så där en hundra år sedan, var våra historieböcker sprängdfyllda av fakta och årtal. Man skulle kunna alla länder och delar av länder som avträddes eller vanns i de olika krigen- och de var många- och dessa skulle man kunna rabbla. Men jag minns inte att man uppehöll sig vid VARFÖR det blev krig.
Trots detta lyckades någon lärare någon gång få mig intresserad av ämnet, dock inte så att jag studerade det vid universitet. Det gjorde jag däremot med konsthistorien, som är mitt huvudämne i min första akademiska examen och litteraturhistoria är mitt näst största ämne. Då får man ju lite "vanlig" historia på köpet.

Men jag har alltid läst historia på egen hand. Detta gäller inte minst de senaste fyra åren sedan jag utbildade mig till guide i Blekinge. Här är det mycket intressant! Blekinge har ju under århundraden varit ett gränsland mellan Sverige och Danmark och historien är full av stridigheter. Det är också under dessa år som jag på fullt allvar har blivit medveten om att historieskrivarna i Sverige berövade mig min historia. Vi har ju läst Sveriges historia och inte Skånes och Blekinges. Man blir då också medveten om hur stora och viktiga delar av denna historia förtigs. Ett flagrant exempel är ju Ronneby blodbad 1564 då soldater för Erik XIV slaktade ca 2000 människor i Ronneby.
Vidare kan vi se hur försvenskningen har gjort att man idag hyllar dem som förtryckte ronnebyborna och som jagade och dödade dem om de försökte stötta sina ursprungliga herrar, nämligen danskarna. Således är både gymnasieskolan och en av de största gatorna uppkallade efter sådana män. Knut Hahn, som var kyrkoherde och senare blev biskop i Lund, har gett namn till gymnasieskolan. Han var dessutom en av ledarna vid en häxprocess mot tre kvinnor 1679. Två brändes, den ena var redan död av tortyr i fängelset, och båda halshöggs före bränningen. Den tredje, som hade använt läkeörter för att bota människor, blev enbart förvisad från Ronneby.
Hyllas den som hyllas bör, eller? 
Det är segrarna som ger oss vår historia! Eller som berövar oss den!

När bloggdebatter ballar ur

Jag skrev i förra inlägget om män som inte kunde debattera. Det gäller förstås inte bara män. Nu ska jag ge exempel på hur det kan se ut när bloggdebatter hamnar på sandlådenivå.

De senaste dagarna har jag debatterat på en kyrklig blogg. Inga personangrepp från min sida, men desto mer från vissa herrar.


En man vid namn (sign.?) Antony skräder inte orden om hur illa han tycker om mig.
Han tycker inte att jag ska förnedra mig själv genom att debattera där, men hans kristna etik förbjuder honom att klassificera mig som en hysterika och idiot, och han uppmanar mig att söka själavård, om jag känner en manlig (obs!) traditionellt troende präst som kan ledsaga mig tillbaka till den kristna tron.
(Tyvärr, en sådan präst känner jag nog inte! Min kommentar.)
Vidare tycker han att det är "uppenbart för alla " (vilka alla känner han?) att jag inte ska fortsätta med mina virriga och hätska utfall på den bloggen, utan lämna forumet till bildade (!!! min kommentar!) män som kanske kan leda tillbaka till en traditionell kristendom. Jag yrar också och hycklar. Och jag har svarat honom som "god dag yxskaft".
Jag upplever inte att det är lönt att svara den sortens kommentatorer!
Och så fortsätter jag med mitt hyckleri och obegåvade resonemang. Jag är verkligen en representant för hyckleri och hedonism.
Vidare är det, uppmanar han andra, (fast han fortsätter att tjata själv), meningslöst att diskutera med mig och NN, en annan kvinna,  för vi saknar rudimentär argumentationsanalys.


Vad har jag då skrivit? Jo, jag har ifrågasatt Paulus, som man hänvisar till i alla lägen, försökt förklara att i en så gammal skrift som Bibeln kan det nog finnas utrymme för flera tolkningar och kanske omtolkningar, och så har jag försvarat samkönade äktenskap. Sedan har jag raljerat lite med några debattörer. Men definitivt inte på ett så här personligt plan!


Ja, det är väl genom sådant folk som människor får en stor respekt för Svenska kyrkan!? Eller?
Tur, som sagt, att de inte kan häxbränna mig på riktigt numera, nu körs ju häxbränningarna och anklagelserna för heresi verbalt, det är inte så smärtsamt och förödande!
Jag tycker nog, dessutom, att ovanstående personer som jag har citerat, dömer ut sig själva!

Män utan debattförmåga

För det mesta ids jag inte ens bemöta dem jag anser vara inskränkta idiotier på vissa kyrkliga bloggar. Men ibland kan jag inte hålla tyst. Jag hamnar då så gott som alltid i en sorts situation som närmast kan liknas vid gatlopp, där olika män hoppar på mig för att jag är heretisk och borde läsa och kunna teologi.
Vad blev det av en folkkyrka om alla medlemmar skulle ha kraven på sig att vara teologiskt skolade?
Nu är jag en gammal kvinna, men det finns ju också yngre kvinnor som debatterar där. Och jag kan inte annat än förvånas över dessa totalt charmlösa män i debatterna. De kan ju överhuvudtaget inte handskas med kvinnor som har åsikter, utan de blir direkt vulgära i sitt uppträdande. Kanske är det inte konstigt om tonen blir som den blir när de debatterande är män som bara kan spotta och försöka förnedra och inte alls har förmågan att bemöta kvinnor som värdiga individer i debatten. 
En gång kände jag en man som verkligen tog ut konsekvensen av sina brister i kvinnosynen. När vi pratade om något, och han inte gillade mina åsikter, (även om jag inte var högljudd alls) satte han helt enkelt händerna för öronen och sade "Bla, bla, bla, bla"!
Ett mycket värdigt uppträdande, eller hur? Men sådant säger naturligtvis mer om den som sätter händerna för öronen än det säger om kvinnan som inte blir hörd!
För övrigt får man väl vara glad över att man inte lever på 1600-talet och blir bränd som häxa!

Rätt hjärnhalva

Aha, nu har jag läst förklaringen till varför språket är annorlunda när man skriver poesi. Konsten och poesin hör ju till höger hjärnhalva, medan ord och logik hör till vänster.
Jag minns en sångerska som undervisade på rehabiliteringskursen för dem som hade drabbats av afasi, när jag var rektor på Oskarshamns folkhögskola. Även om kursdeltagarna inte kunde tala så kunde de sjunga!


Jag ska övergå till att koncentrera mig på höger hjärnhalva hos mig själv! Då blir nog livet mera njutbart och min själ mera synlig!

Att mötas av respekt och att mötas av respektlöshet

Jag erkänner att jag är lite bortskämd med att människor brukar möta mig med respekt. Därför blir jag desto mera ställd när jag står inför oförskämdheter.
För en stund sedan fick jag ett välkommet mejl från en person på Kristdemokraternas centrala enhet, där personen ifråga instämde i att man inte ska ha en politisk hemsida till personliga påhopp, och berättade att han har fått besked att dessa ska tas bort.
Äntligen ett respektfyllt uppträdande från KD- håll!
Men hur uppträder de lokalt här?


Ett annat sätt att respektera människor är att svara dem.
Inom Svenska kyrkan är man bra på att låta bli detta när man  behagar tycka att den som skriver inte är värd ett svar. Vi därinne och Dom därute! Det är sådant som får människor att lämna Svenska kyrkan, för folk i allmänhet gillar inte översitteri!


Om man har en relation som varje morgon dränker in en i negativa omdömen, så får väl detta också ses som respektlöst, eller hur?
Men vem är så korkad att han/hon stannar under sådana förhållanden!


Jag hyllar respekten. Med respekt försökte jag bemöta mina tidigare elever, och så bemötte de då också mig! Jag gav dem Dagens ros när jag slutade som lärare!

I begynnelsen fanns Ordet,...

och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det" (Joh.1: 1-5)

Jag tänkte på de här bibelorden idag när jag satt och tittade på tv-gudstjänsten och samtidigt såg på mina nyligen upphängda akvareller. Är våra ord ljus? Hur använder vi dem? Använder vi dem till att sprida det ljus som ska vara Guds ljus, eller använder vi orden till att klubba varandra i huvudet, till att kränka och vanhelga varandra. Vi borde kanske tänka på vårt ansvar!

Ibland försöker jag själv lämna orden och ägna mig åt att måla i stället. Jag har nämligen märkt att i mitt eget liv är jag mera benägen att sprida ljus genom målningar och foton än genom ord, om man nu bortser från dikter. Jag har, som många andra av oss, lärt mig att använda ord som tillhyggen för att få rätt och för att spela i överläge.
Dags att läsa Johannes första kapitlet inledningsorden för många av oss?

Varför inte en yngre man?

För en stund sedan gav jag en kvinna i 45-års åldern ett tips. Hon hade tydligen missat det där med att få barn och kände nu en längtan.
Vad hade en man i medelåldern tänkt? Förmodligen att han skulle skaffa en yngre kvinna för att få barn.
Men den modellen går ju faktiskt vad gäller kvinnor också.
Det finns ju många män i 35- årsåldern som har skilt sig och har sina barn varannan vecka.
Varför inte söka en sådan? Så blir det ju en yngre man på köpet!
Själv var jag förlovad och sambo en tid med en nio år yngre man vid den åldern.
Modell yngre är nog faktiskt inte alls så dumt alltid! Speciellt inte i yngre medelåldern. Jag jobbade på ett ställe då, där vi var tre kvinnor som hade yngre män, i de andra fallen var ålderskillnaden ännu större.

Vilka driver äldrefrågorna politiskt?

Häromdagen var jag på en hälsodag som Spf hade anordnat här i byn. Det var mycket hög kvalité på föreläsarna och mycket välordnat. Men det är inte konstigt för i pensionärsföreningarnas styrelser finns nu de som har varit mest aktiva under sin tid som förvärvsarbetande. De kan!
Samtidigt som denna kompetens visas på olika sätt kan vi i dessa nomineringstider läsa hur förtroendevalda, som valberedningen har lagt som förslag, petas ner på listorna eller plockas bort helt. Några blir så sårade att de lämnar när de börjar dala på listorna. Slutsatsen i tidningarna är ofta att listan har blivit "rejält föryngrad". Vad betyder detta i praktiken? Jo, det betyder att det blir färre och färre som är i maktpositioner för att påverka äldrefrågorna. Då har vi att förlita oss på yngre förmågor, eller yngre med bristande förmågor. Inte konstigt att pensionärernas situation är som den är med sjunkande pensioner och annat elände.
För att  driva någons frågor måste man börja med respekt. Utan respekt för dem man ska arbeta för fungerar det inte.
Ett parti som säger sig driva äldrefrågor, men som på sin hemsida inte drar sig för att beljuga och misskreditera någon äldre, är så klart inte det minsta trovärdigt! Dem ska man inte rösta på! Man måste först och främst vara trovärdig!

Trevlig helg!

Trevlig helg!

Lämna uppdrag som du inte har tid med!

Inom vissa partier ser det ut som om de bara har en eller ett par kompetenta personer som får på sig en massa uppdrag.
Samtidigt verkar de här personerna- av förklarliga skäl- inte ha tid att sköta sina uppdrag, och ibland klagar de över hur lite tid de har.
Men det finns en lösning på detta! Lämna uppdrag som ni inte har tid att sköta ordenligt! Så ska ni se att det strömmar till nytt folk också, för få orkar vara i misskötta föreningar. Och på köpet kanske ni blir mindre stressade själva!

När partipolitik blir enstaka frågor

Vad är det man säger? Man ser inte skogen för bara träd.


Så kan det bli i politiken också. Man ser inte ideologin, rastret som finns under alltihop, för det skyms av enstaka frågor som man lanserar och jobbar intensivt med.
Detta kan man också se i hur man uppträder i de olika partierna.
Ett respektlöst uppträdande hör inte hemma i partier där man säger sig värna om medmänniskan.
Lika lite som det hör hemma inom kyrkorna!

Förökning genom delning och ingiften?

Som socialdemokrat (28 år) föreläste jag ibland om ideologier.
På min tid tog vi avstånd från Vänsterpartiet (kommunisterna). Vi ansåg också att Miljöpartiet var ett starkt borgerligt parti. Det var andra tongångar på den tiden, och jag kan förstå om gamla socialdemokrater känner sig främmande för att samarbete med V.
I mina föreläsningar brukade jag beskriva kommunisterna, som de hette på den tiden, som ett parti som förökade sig genom delning, när utbrytargrupper bildade nya partier.
Har man också börjat göra detta från Sverigedemokraterna? Det verkar så nu när utbrytarpartiet Framstegspartiet tydligen har bildats. Att det har funnits ett stort internt missnöje och interna motsättningar har ju blivit tydligt genom alla de uteslutningar och frivilliga avgångar som har skett där. Och det är väl bra för dem om de kan hitta en ny grupp för sin politik. För den lär väl inte ändras för detta!?
Under tiden kanske man har sin plattform i något annat parti. Det finns ju före detta sverigedemokrater i olika partier. Man gör så att säga ett ingifte för nya meningsfränder!? Eller?
En mycket farlig väg för de partier som blir äktenskapspartners, tror jag. Då gäller det att vara ideologiskt medveten!

Lite bilder från Ronneby

Ett par bilder från Heliga Kors kyrka i Ronneby och från Bergslagen.

Insändare om ideologibrist

Idag har jag en insändare i Sydöstran. Den finns även på nätet.
www.sydostran.se  se Opinion se Insändare Sydöstran
"Partierna dör av ideologibrist".

Historisk mark i Blekinge

Här i Blekinge befinner man sig verkligen hela tiden på historisk mark, och detta är ju mycket intressant när man, som jag, är intresserad av historia.
I våras gjorde man ett mycket uppmärksammat fynd i Västra Vång här i närheten, då man vid utgrävningar hittade 29 små guldgubbar plus fem bronshuvuden, glas från romersk tid  och diverse andra föremål. De beräknas komma från ca 200 år e.Kr. till tidig medeltid.
Ikväll hade vi en givande föreläsning om detta i Blekinge guideförening.

Vår!

Trevlig helg!

                                          Trevlig helg!

När SD-tänk blir samhällsfarligt

Jag tror inte att man behöver vara rädd för SD som parti som en samhällsförändrande kraft. Inte så länge åsikterna håller sig inom SD: s stämplar så att människor i landet vet vem som står för vad.
Det finns det som är mycket farligare än detta. Och det är när SD: s åsikter får infiltrera på andra håll, i andra partier och genom att deras röst blir hörd utan att de har rätt stämpel på sig. Då blir det samhällsfarligt, när man så att säga lägger grunden för deras tänkande, och gör det helt rumsrent.


Därför ska man se upp så att deras företrädare inte tränger sig in i andra sammanhang än där de har rätt stämpel och rätt kläder på sig!


Vi ska tänka på en sak; Hitler älskade hundar och barn, sägs det!

Partier i dödsryckningar med döda ideologier?

Centern och Kristdemokraterna lär inte klara riksdagsspärren vid det kommande valet. Är det konstigt?
Nej, jag tror inte det. Partier som har blivit så luddiga i sina konturer att väljarna inte längre vet vad de står för kan inte överleva. Man behöver inte vara kristen för att vara med i KD, läste jag att en styrelseledamot i en mindre kommun hade skrivit. Nehej, och vilket parti ska man då välja? Det nya utbrytarpartiet?
KD har inte minst förlorat sin själ genom att följa de andra Allianspartierna i den frikostiga abortlagstiftningen. Vill man inte stå upp på sina profilfrågor, så får man räkna med att förlora väljare! KD heter Kristdemokraterna. Ska man då inte vara kopplade till kristendomen? Detta förstår inte jag!
Centern leker liberaler. Det kan man ju göra. Men där finns ju redan ett bra parti! Det lär man inte kunna konkurrera med.
Och självklart ska man akta sig för infiltrerande SD-folk!

Sociala medier främmande för lokalpolitiker

I måndags var det en stor artikel i BLT där jag talade om vad jag tyckte om att KD i Ronneby hade tagit in SD: s uteslutna ledare där direkt i styrelsesammanhang. Jag var ju så pass kritisk att jag lämnade styrelsen och KD. Man måste hålla isär partierna.
Det handlade här inte om en personfråga utan om en principfråga. Personens existens hade jag ingen aning om förrän hon dök upp i KD sammanhang.
Detta betyder inte att inte SD kan ha bra frågor och inte heller annat än att de ska behandlas som andra, demokratiskt valda partier. Men basen i de både partierna måste man vara medveten om! Sedan tror jag inte heller att man ömsar skinn för att man läser ett annat partiprogram. Men jag såg det som meningslöst att föra fram detta i KD- styrelsen i Ronneby.
Willy Persson, gruppledare för KD i Ronneby, fick så klart bemöta min kritik.
Då påstod han i tidningen bland annat att jag hade drivit den politiska diskussionen på "Facebook, Twitter och på bloggar". Jag har faktiskt inte diskuterat KD-politiken särskilt mycket på sociala medier som medlem och förtroendevald. Twitter har jag aldrig skrivit på. Jag har visserligen ett konto, men jag vet inte hur Twitter fungerar och har inte brytt mig om att ta reda på detta.
Vad jag har gjort är att jag har mejlat till gruppledaren och lokalavdelningens ordförande, som jag har haft mejldiskussioner med i den här frågan.
Det vore väl önskvärt att lokalpolitiker hade så pass mycket kännedom om sociala medier att de kunde skilja ut vanliga mejl från dessa! Dessutom var det väl knappast jag som skulle träda bort från de sociala medierna, utan gruppledaren som borde lära sig något om dem och träda in! De sociala medierna har en viktig funktion i dagens politik, som väl alla vet!

Så dum jag har varit...

Tänk så okunnig och dum jag har varit! Jag har ju inte begripit att Jesus Kristus enbart är placerad i nattvardsbrödet, vinet och kyrkan!
Jag har hela tiden trott att han var placerad i våra hjärtan bland oss!

Nu verkar svenska regeringen vakna!

Verkar det inte som om den svenska regeringen är nyvaknad nu? De har visst upptäckt hur nära Ryssland vi är?

Med facit i hand

En period i mitt liv var mycket märklig. Uppgift stod mot uppgift från en släkting och andra släktingar. Allt verkade klart och tydligt, även om det som sades inte hade något med verkligheten att göra.
Jag begrep inte vad som var å färde, nämligen att min släkting började bli senil.
Efteråt förstår man bättre, men medan processen pågår är det ytterst förvirrande för de inblandade.
Ibland när man läser konstiga saker som någon gammal människa skriver, ska man inte döma för hårt. Man vet ju inte vad dessa konstigheter står för.

Diskutera eller diktera?

Alltså lämnade jag KD i Ronneby efter det att de i stort sett genast tog in en ur SD utesluten politiker i styrelsen eller i vart fall till en början till styrelsesammanhang. I samband med att denna nu också hade blivit uppsatt som styrelseledamot på Framstegspartiet, SD: s utbrytargrupp, tyckte jag att det var dags att informera media om våra olika uppfattningar. Visserligen förnekade personen ifråga att hon visste något om Framstegspartiets styrelse, men tydligen räknar SD-folk henne ännu till de sina.
Nu har gruppledaren i Ronneby också fått yttra sig i frågan i media och menar att han kallat mig för att diskutera partiets ideologi och vad partiet står för. En del människor brukar inte diskutera. De dikterar. Det är skillnad det! Och sådant deltar jag ogärna i.
Och detta är han inte ensam om!

Det liberala Centerpartiet?

Blir vi klokare av terapeutens intervjuer av partiledarna? Ska terapeuten försöka klargöra partiernas utveckling på grund av partiledarnas barndom? Jag förstår nog inte riktigt vitsen med programmet.
Men nog kan man bli förvirrad. Nu lanseras Centern som ett absolut liberalt parti, medan Folkpartiet alltmer har gått in för att bestämma över människors vardag, som till exempel att föräldrarna ska dela föräldraförsäkringen. Är detta liberalt? Nog kan man undra var gränserna mellan Alliansens partier går. Det verkar vara ett rätt så stort hopkok numera. Ett obegripligt hopkok som suddar ut de enskilda partierna.
Jag tycker inte att det är konstigt att både KD och C går bakåt.
Vem vet vad de står för idag?
Det har ju hittills varit ganska stor skillnad på de här intervjuerna hos terapeuten. De manliga partiledarna har framstått som mera nåbara, om man nu undantar Reinfeldt, medan de två kvinnliga partiledarna för mig har framstått som hårdkokta ägg, inpackade i den bild de vill ge av sig själva.
Undrar nu om någon ska komma och påstå att Annie Lööf ljög. Har någon sett hur mycket hon har åkt med hö tillsammans med sin morfar?

Åldersförakt ?

Vi hör och läser ganska ofta om ålderdiskriminering i Sverige.
Jag kan inte påstå att jag själv har känt av denna, faktiskt inte.
Det var inga problem för mig att få nya jobb vid 57 års ålder, och även nu jobbar jag ju då och då på uppdrag som jag får som guide.
Jag har också fått flera förtroendeuppdrag de senaste åren.
Och själv anställde jag ibland personer över 50 när jag var rektor.
Så jag känner inte riktigt igen mig!
Därför blir jag ytterst förvånad när jag anar att någon i yngre medelåldern verkar anse att yngre äldre är mer eller mindre förstockade.
Vad bygger de uppfattningarna på? Jag känner många människor som är ytterst alerta, kreativa och aktiva i det här samhället, och de är både 80 och 90 år gamla.
Ålder är något som är ytterst relativt. Det finns förstelnade hjärnor på 20-åringar och pigga hjärnor på 90-åringar. I själva verket handlar det ju om personlighet, intelligens och erfarenheter.
Och inte har en 20-åring i allmänhet de erfarenheter som en 80-åring har!
Så det fascistoida föraktet för andra, i detta fall för människor i en annan ålder än en själv ska man kanske ta och fundera över. Det bruna har ränder lite här och var i vårt samhälle! Även om  man själv inte vill se det, så finns det där ibland.

En gammal historia

När jag för en stund sedan var inne och tittade på debatten på en kyrklig blogg kom jag att tänka på en historia som jag hörde som barn. Namnen i den minns jag dock inte, så de är påhittade.
Lille Per har svårt för sig i skolan. Hans lärarinna är mycket ivrig med att hjälpa honom, och en gång är hon extra ihärdig. Per får en fråga, men gång på gång ger han fel svar.
Under tiden sitter lille Klas och viftar häftigt, men han får inte ordet, utan fröken fortsätter att traggla med Per.
Till slut ger hon dock upp och säger till Klas
- Ja, hur är det rätta svaret Klas?
Varvid Klas svarar
- Äh fröken, skit i honom!

Om de inte varit så sekulära

Folkpartiet i Ronneby presenterar verkligen en bra lista till kommunfullmäktigevalet! Gratulerar dem till denna!
Jag har kvar många sympatier för det partiet.
MEN i de grundläggande frågorna för mig kan jag inte ställa upp, där är de för sekulära. Så... Jag var medlem i åtta år!
De är lite tydligare än KD i dagsläget. Där tycks ju den ideologiska omedvetenheten flöda i Ronneby.

Yttrandefrihet är inte rätt att kränka!

Dan Eliasson, generaldirektör på Försäkringskassan, har alltså skrivit på Twitter att han kräks när han hör Jimmie Åkesson.


Får en generaldirektör skriva så?
Jo, det kan han väl göra om han vill göra bort sig själv! Detta har givetvis inte ett dugg med yttrandefrihet att göra. Det är i stället en total brist på hyfsat uppträdande och ett ytterst olämpligt sätt att framträda på som generaldirektör för ett statligt verk. Ska vi ha sådana människor där? Som inte har den minsta lilla polityr?


Hela den senaste tidens påhopp på Jimmie Åkesson efter hans intervju hos terapeuten i TV i söndags har i mina ögon bara varit löjliga. Varje människa måste väl ha rätt till sin egen historia och sina egna upplevelser utan att få en skock människor efter sig som skriker att man ljuger! Det är väl tveklöst att det pågår en mobbning av SD:s partiledare!


Jag tycker att man själv ska se upp så att man inte infiltreras av SD - tänk, för jag gillar inte deras svart-vita och rätt och feltänkande. Men detta finns på många håll! Vi kan inte minst se detta med alla önskvärd tydlighet på kyrkliga bloggar.
Den är rätt och den är fel!
Men ett demokratiskt valt parti ska behandlas som ett demokratiskt valt parti.
Det finns inga rättigheter att spotta deras partiledare i ansiktet - inte ens på Twitter!
Generaldirektören för försäkringskassan är givetvis totalt olämplig på sin post när han kan bära sig åt på det sättet!

Trevlig helg!

                           
                            Jag önskar dig en trevlig helg!