Jag blir så innerligt trött på folk som på något sätt framställer kristendomen som om Jesus hade fötts till världen för just deras personliga behov; för att de skulle bli syndfria och för att de skulle bli älskade och få älska som om han vore en själslig älskare till dem.
Så kan jag också bli ganska vass i mina svar på en och annan kommentar här på bloggen. Ursäkta detta!
Inte på något sätt kan jag se att det i Bibeln framställs som om Kristus kom till världen för att dyrkas. Han kom till världen för att frälsa världen genom att tydliggöra Guds avsikter med sin skapelse och för att göra Guds väsen begripligt för oss och visa oss en god förebild. Då, genom att vi försöker vara sådana, kan Guds rike breda ut sig på jorden. Men sitter vi och gurglar i förtjusning över hur tjusig vi tycker att Kristus är och att vi känner att vi är älskade av honom i sedvanlig narcissistisk hållning, då tror jag att världen går käpprätt åt helvete! Jag tror nämligen att Jesus menade att vi skulle glömma oss själva för världen och medmänniskorna, inte att vi skulle bli hypernarcissister genom hans lära!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar