När jag pratar med gamla klasskamrater från studentklassen är vi överens om en sak. Det fanns ingen mobbning i vår klass. Alla tolererade varandra, hur olika vi än var.Och jag upplever detta fortfarande vid våra klassträffar. Det är snälla människor där.
På samma sätt tänker jag om några gamla vänner. En gammal god väninna har just gått bort, och i samband med detta har jag varit i kontakt med en annan före detta arbetskamrat.
Det är slående hur snälla de verkar vara och var. Det var inget förtal eller någon ondska där inte.
Har jag glömt det? Eller var tiden sådan?
Eller är det alla år i andra sammanhang på andra platser, bland mer eller mindre elaka människor, som har fått mig att inse vilken bra miljö detta faktiskt var?
Det känns skönt och förtröstansfullt när man möter goda och snälla människor! De värmer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar