Jag är nog väldigt gammal, gammal och lite cynisk. Livet har farit ganska hårt fram med mig ibland, och mina separationer har varit många. Trots detta finns det en mycket stabil familje-, släkt- och vänskapskrets i mitt liv. Denna är mycket stabil, och jag har många gamla vänner.
Men livet, eller det jag har sett i livet, både vad jag har upplevt själv, och det jag har sett i andras liv, har gjort att det är ganska skönt att leva ensam med en katt.
Visst är det så, som jag läste för en stund sedan, att män skyddar sina familjer. Verkligen! Jag har till exempel aldrig sett en man ge sig av från sin familj förrän han garanterat har haft en annan säker kvinna på gång. Och hur många kvinnor har inte fått höra att otroheten berättar man inte för frun om, för det skulle skada henne? Kvinnor som kanske hade väntat sig ett uppbrott.
Vill man så ha lite stimulans rent mentalt kan man gå ut på nätet och sätta igång anonyma diskussioner med kvinnor. Man är så klart anonym för att skydda hustrun! Det vore kanske inte så bra om hon fick veta att hennes man ägnade timmar per dag åt att byta tankar med andra kvinnfolk. Sådant beror naturligtvis på hur känslig man är. Själv gillar jag inte den sortens kontakter.
Så nog är det så att även nutida- åtminstone de äldre- äkta männen är väldigt, väldigt omhändertagande mot sina fruar. För tänk om fruarna skulle överge dem! Vilken förfärlig katastrof!
Det man inte vet lider man ju inte av. Eller? För det finns väl inga människor som har saker på känn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar