onsdag 21 augusti 2013

Vem tror på Sven Otto Littorin?

Ja, vem tror på hans bedyranden om att han inte hade köpt sex av en prostituerad?
Inte jag. Och säkert är vi många som inte tror på honom.

Kvinnan, som hade gått till media, gav givetvis hals efter programmet "Min sanning" i TV igår och ansåg att hon inte blev trodd. Vad som hände dem emellan vet ju bara de två. Vi vet inte om han ofta besökte henne eller om det bara var en gång. Vi vet inte heller om det blev något sex. Han kanske ångrade sig och betalade i alla fall, eller han kanske helt enkelt inte funkade. Men något var det garanterat. Det är jag övertygad om.

Det märkliga i det här tycker jag är kvinnans reaktion. Var det inte hon som sålde sex? Ville hon då inte ha kunder? Varför förfasar hon sig efteråt över att hennes kunder har köpt sex av henne? Är inte detta lite ologiskt?
Om man säljer sin kropp till den sortens män med den kvinnosyn som de måste ha, nämligen att kvinnors kroppar är något mindre värt som man kan köpa, så får man ju nästan säga att man bidrar till sexköpen, eller hur? Hade hon inte funnits tillgänglig, så hade männen inte kunnat köpa sex. Hon och hennes horsystrar.

Och utan torskar heller inga horor! Så är det ju faktiskt! Det ena förutsätter liksom det andra. Denna kvinna var ju faktiskt en av förutsättningarna för ett sexköp själv.

Inga kommentarer: